Thomas Lundin - artist, sångare och programledare

YESS! Jag kom in på Vegalistan! Tack till alla er som röstat! "Vara dom vi är" ligger på sjätte plats och slog folkkära artister som Thomas di Leva, Sonja Aldén, Molly Sandén och Thorleifs. Gissa om jag är stolt?! Nu skulle det gälla att hålla sig kvar... Så rösta gärna också denna vecka, om ni vill. ALLA kan rösta på Vegalistans hemsida oberoende av hemland - ni hittar en länk under rubriken Länkar. Kom i håg att rösta på 3 låtar och att skriva er e-postadress, så räknas era röster. Man kan rösta fram till fredagsmorgonen! På söndag kan man sedan höra hur det gick - med början klockan 14 (finsk tid). Radio Vega kan höras på webben i direktsändning över hela världen. Arkivet når man dessvärre bara med en finländsk dator. :-(

Hoppas att ni alla har det bra i novembersommaren. Klart att det är lite trist med kyla och regn... Men också skönt och kravlöst. Man kan sova länge om morgnarna och läsa böcker och vara allmänt onyttig. Man kan ju alltid skylla på vädret. Praktiskt!

Hej på sommarens första dag! Eller är det 1 maj som är den första officiella sommardagen...? Hursomhelst är det sommarLOVETS första dag och strålande solsken. Senare i dag väntar årets första dopp - som traditionen påbjuder. :-)

Det här hör nog till årets bästa dagar. Allt ligger ännu framför oss - hela den långa ljuvliga sommaren. Efter att jag blev frilansare vid årsskiftet har jag å andra sidan semester exakt när jag vill och det här året kommer sommaren att innebära en hel del jobb. Men man smittas ändå av ungarnas sommarglädje. Det kommer att bli en hel del spelningar under sommaren. I kalendern kan du kolla var jag uppträder. Det blir Västnyland, Åboland, Österbotten och Åland. Hoppas att vi ses! Vid sidan av det ska jag också producera en serie med 8 nya Allt ljus på-program för Radio Vega. Det blir 8 nya artistporträtt med premiär midsommarveckan. Bland gästerna finns bland andra Nina Åström, Annika Cleo, Arto Rintamäki och Monica Törnell.

Nu väntar frukost på terassen! Före det vill jag bara påminna er om att jag denna vecka utmanar på Vegalistan med min låt "Vara dom vi är". ALLA får rösta på Vegalistans hemsida. Hoppas att också du vill göra det! :-) Adressen dit är svenska.yle.fi/vega/program/vegalistan. Kom i håg att rösta på 3 låtar - annars registreras inte dina röster. Tack för hjälpen och tack ännu en gång till alla er som röstade på mig och Calle när vi låg på Vegalistan med "Här är den". Det blev sammanlagt 14 veckor.

Hälsningar från ett fortsatt soligt och underbart Kemer! Just nu sitter jag ändå här och önskar att jag var i Finland, för en liten stund... Klockan 13 kommer nämligen årets Hugo Bergroth-pris att delas ut på Hanaholmen i Esbo. Hugo Bergroth-priset har delats ut den 18 maj varje år sedan år 1993 till "en professionell språkbrukare som i tal och/eller skrift fungerar som en föredömlig språkmodell". Hugo Bergroth själv var lektor i svenska vid Helsingfors universitet åren 1893 till 1934. Språkpriset går i år till lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten för hennes arbete för det juridiska svenska språket i Finland - medan jag får den så kallade Språksporren! Så här lyder motiveringen:

"Hugo Bergroth-sällskapet har i år även beslutat dela ut en Språksporre. Den går till artisten, sångaren och programledaren Thomas Lundin som har gjort sig och finlandssvenskan känd för både en äldre och en yngre musikälskande publik i Norden och har visat att det inte alls är svårt att förstå eller kommunicera med andra nordbor. Han är en sann nordist och modersmålsälskare som i sitt artisteri värdigt förvaltar den nordiska sång- och vistraditionen och som med sitt lediga och välartikulerade språk och sin positiva och charmerande personlighet visat sig vara en representativ finlandssvensk ambassadör som säkert bidragit till medvinden för finlandssvenskan i Sverige just nu."

Jag är oerhört stolt och smickrad. Nordisten i mig JUBLAR. Fint att det nordiska samarbetet lyfts fram så här. På senare tid har ju engelskan blivit allt vanligare i det nordiska samarbetet. Där har bland annat våra finska politiker, med statsministern själv i spetsen, föregått med ett tragiskt dåligt exempel. Jag hoppas att jag i mitt jobb kan vara ens en liten motpol till detta. Att få ett språkpris av det här slaget när just språket är ens främsta arbetsredskap är mycket tillfredsställande. Jag känner mig sedd och bekräftad. Ett lyckligt TACK!

Hej från Kemer! Vilken schlagerkväll det blev... Den känns i kroppen ännu! :-) Norge vann ju helt överlägset och det var fantastiskt roligt! Och minst lika skoj att Island kom på andra plats. Turkiets fjärde plats var också uppskattad här i Kemer, kan jag lova! Vi såg finalen i hotellbaren med några landsmän, en hel hög med svenskar (som trodde att Finland skulle vinna!), några ryssar och någon ukrainare. Synd att det gick så dåligt för Finland. Kändes lite snöpligt att sitta där med finska flaggan och invänta den 9:e jumboplatsen... Men vi viftade desto mera för Norge och Island! Och samtidigt - 24:e plats av 42 länder är inte kattskit. Det kom bara så himla oväntat! Hade man vetat att Finland plockades in som juryns val i tisdags, hade man kanske kunnat förbereda sig bättre.

Min tippning gick väl inte SÅ bra i år... :-/ Men inte FULLSTÄNDIGT åt skogen heller. Vinnaren Norge hade jag som tvåa. Min trea (Finland) blev sist - och det var väl den största missen. Min vinnarkandidat Bosnien-Hercegovina blev bara 9:a. Däremot lyckades jag pricka in 7 av länderna i top-10 - dock inte på de rätta platserna, men i alla fall. Och bland de fem sämsta lyckades jag pricka in tre länder rätt.

Finlands nionde sista plats i ESC är ett faktum. Men Waldo's People gjorde ett bra jobb och behöver inte skämmas. Dessutom ska vi minnas att årets vinnare Norge faktiskt har kommit sist hela 10 gånger! "First we take Oslo, then we take Helsinki" tycker jag. Norrmännen kommer säkert att bjuda på en fantastisk show nästa år och hoppas att vi får göra det samma år 2011. Oj så många gånger vi har återuppstått likt Fågel Fenix i dessa sammanhang. Det gör vi nog också nästa år. Skål på den saken!

Hela Norden är i final! För andra året i rad! Också i övrigt tycker jag att årets startfält i finalen håller rätt hög klass... Gissade 8 rätt av 10 i den andra semifinalen och saknar väl egentligen bara Ungern. Och andra sidan bjöd de på en rätt virrig scenshow, medan både Litauen och Kroatien gjorde mycket väl i från sig och därför är värda sina finalplatser - också om en och annan blev lite förvånad.

Årets resultatlista känns ovanligt svår att gissa. Kanske det beror på att jag inte är på plats i Moskva - eller kanske det bara helt enkelt beror på att startfältet är så jämnt? Det finns 8-9 låtar som jag mycket väl kan se som vinnare och tror faktiskt att många förhandsfavoriter kommer att spela ut varann. Vilket ger en chans åt glada utmanare. Trots att det finns så många bra uptempolåtar i år - eller kanske JUST därför - tror jag att vi kommer att se en ballad som vinnare. Här kommer min gissning, som i år verkligen är en g-i-s-s-n-i-n-g. Kanske det går helt åt skogen?

Som sagt - det var inte lätt att gissa i år. Är inte helt nöjd med min lista... Hur jag än pusslar och flyttar är det nåt land som ligger fel. Men å andra sidan spelar det väl ingen roll. Det finns skojigare saker att göra än att skriva listor över hur det ska gå i ESC. Till exempel att packa resväskan inför en vecka i sol och värme... :-) Det ska jag göra nu. Önskar er alla en glad och spännande TV-kväll. Själv viftar jag med finska flaggan i Turkiet. Skål!

YESS! Det gick vägen för Finland och övriga Norden! Och YESS - jag lyckades gissa 9 rätt... :-) Jag missade Rumänien. Undrar fortfarande varför den gick vidare? Tycker att numret kändes osäkert och råddigt. Men hooken i låten är en av årets bästa. Och det räckte tydligen. Jag tippade att Vitryssland skulle ta den sista platsen, men så blev det inte. Är rätt nöjd med resultatet. Mest saknar jag Schweiz! Men också Belgien och Makedonien hade varit värda en finalplats. Mest gillade jag nog Bosnien-Hercegovina, Island och Portugal. Och förstås Finland! Waldo's People gjorde ett bra jobb. Lite mera ögonkontakt med tittarna kunde de kanske satsa på till lördagen. Finland hade ju en otrolig tur i lottningen. Vi sjunger som nästsista land i finalen. Har hela tiden trott på top-10 för Finland, till och med top-5. Nu tror jag till och med att vi kan vara med och slåss om medaljplatserna! Tror på brons för Waldo's... Men vi får se!

Imorron hålls Semifinal 2. Den känns mera svårtippad än den första, men jag ska komma med en gissning i alla fall. Är säker på sex länder. Det vill säga Norge, Grekland, Ukraina, Moldavien, Azerbajdzjan och Danmark. De fyra länder jag sedan gissar är Estland, Albanien, Irland och Nederländerna. Den här gången stämmer listan över hur jag TROR och hur jag HOPPAS rätt väl överens. Den enda låt jag verkligen hoppas att INTE tar sig till final är Nederländerna. Skulle SÅ gärna byta ut den mot Ungern. Spännande blir det hur som helst. Vi får hoppas att rysk tv (regissören, kamera- och framför allt LJUD-killarna) skärper till sig, när de nu har fått öva inför miljonpublik... Det var rätt skakigt i tisdags. För att inte tala om programledarna! Däremot gillade jag pausnumret skarpt! Ni kommer väl i håg att välja Tobias Larsson som er kommentator? Han finns på Radio Vega eller i TV2 i flerljud!

Hej igen! Imorron är det dags för Semifinal 1 i Eurovision Song Contest 2009. Det kom lite plötsligt måste jag säga... Schlagercirkusen har visserligen varit i gång sedan början av januari, men de senaste veckorna har bara rusat i väg. Vet inte om det beror på att jag lever i Play Me-bubblan för tillfället - eller är det så att intresset för tävlingen varit lamare än vanligt i år? Det känns som att tidningarna har skrivit mindre och att gemene man på nåt sätt inte engagerat sig lika mycket den här våren. Här i Finland hade vi visserligen en hype åren 2006-2007 då vi vann och stod värdar och nu då det hela stabiliserat sig är kanske schlagerfebern inte lika hög. Eller kanske det alltid har varit så här på hemmafronten? Jag har ju varit på plats och ställe de senaste 7 åren och där handlar ju hela Lifvet om schlager! Kanske den här distansen alltid har funnits på hemmaplan utan att vi på Planet Eurovision fattat det?!

Hur som helst. Här kommer min traditionella gissning om vilka låtar som lyckas ta sig vidare. I fjol lyckads jag pricka 9 låtar av 10 i Semifinal 1. :-) I år är det nog svårare eftersom jag varken sett repetitionerna LIVE eller generalrepetitionerna med den rätta bildregin. Men jag ska våga mig på en gissning ändå. Följande länder TROR jag att går till final: Bosnien-Hercegovina, Turkiet, Armenien, Finland, Vitryssland, Israel, Island, Portugal, Malta och Sverige (som juryns val). Vill poängtera att detta inte är min personliga favoritlista. På den byter jag ut Malta, Vitryssland och Israel mot Schweiz, Makedonien och Belgien.

Må bästa låtar gå vidare! Och kom i håg att lyssna på Tobias Larsson i Radio Vega eller i flerljud i TV2. FST5:s ledning har inte år sett det värt besväret att sända Eurovision Song Contest i den egna kanalen.

Glad morsdag till alla mammor i Finland och Danmark! Har förstått att svenskarna firar sina mammor först den sista söndagen i maj. Och norrmännen firade väl redan i februari, tror jag. Mamma är alltid värd att fira! I går tjuvstartade jag firandet med min mamma, mormor och svärmor. I dag firar jag och ungarna min hustru. Det ska bland annat bli middag i solskenet. Dagen till ära har ett hav av gula tulpaner slagit ut vid söderväggen.

Häromdagen fick jag höra en glad nyhet. Min samtalsserie "Allt ljus på..." kommer att sändas i Sverige i vår och sommar! Start blir det i SVT1 tisdagen den 26.5 klockan 18:15 (svensk tid). Då sänds "Allt ljus på: Christer Björkman". De följande 7 tisdagarna sänds programmen med Hanne Krogh, Eiríkur Hauksson, Cyndee Peters, Jari Sillanpää, Pirkko Mannola, Johanna Grüssner och Danny. Jag är otroligt stolt och glad. Det händer inte ofta att SVT sänder inköpta finlandssvenska program på en så fin sändningstid och i "paradkanalen" SVT1. Valda delar av serien har redan tidigare visats i Norge, Danmark och Island.

Hej igen! Och glad påsk och glad valborg så här i efterskott... :-) Här har det övats musikal för fullt och den lilla tid som blivit över har jag satt på annat än att skriva dagbok. Beklagar! Mest har jag bara latat mig (när jag inte jobbat). Play Me-projektet är otroligt roligt, men det slukar nog ALL energi, både fysiskt och psykiskt. Är glad att jag hade förstånd att inte boka in en enda spelning under den intensiva övningsperioden i april och maj. Också om jag stundvis saknar att stå på scenen och sjunga... Men det blir desto flera såna jobb i sommar. Kalendern uppdateras med jämna mellanrum med spelningar här och där! Men nu är det som sagt Play Me som gäller. Det ska bli fantastiskt roligt att få visa upp vår pärla inför publik. Men före det ska en hel del ännu göras. Framför allt har jag några danser som jag borde lära mig... :-) Svårt som fan - men lika roligt!

Idag har jag ÄNTLIGEN fått mina skivor från tryckeriet i Tyskland! Det betyder att du nu kan köpa singeln "Vara dom vi är" här via hemsidan - om du vill! Under rubriken "Kontakt" kan du skicka din beställning. Fyll i ditt namn och din e-postadress i "formuläret" och på platsen för meddelande skriver du din hemadress och hur många skivor du vill köpa. Skivan kostar 5 euro. Efter en tid dimper singeln ner i din postlåda! Både titelspåret "Vara dom vi är" och den andra låten "Taxi" har spelats en hel del i Radio Vega. Ryktet säger att en av låtarna inom kort också ska testas på Vegalistan. Då hoppas jag att ni är med och röstar!

Borta i Moskva är nu repetitionerna i full gång inför nästa veckas stora schlagercirkus. Det känns lite konstigt att inte vara på plats... Och samtidigt helt okej. Jag kommer i år att se finalen på storskärm på ett hotell i Turkiet. Vi ska åka ner dit en vecka och sola och bada. Det känns som ett ganska bra tröstepris, när det inte blev nån Moskvaresa. Att sitta hemma i soffan med chips och dipp hade nog känts lite konstigt. Har varit på plats på ESC-cirkusen varje år sedan 2002. I år kan jag alltså inte bjuda på det senaste skvallret här i dagboken. Men jag har nog tänkt komma med min "traditionella" gissning om vilka låtar som tar sig vidare ur de bägge semifinalerna och hur resultatlistan kommer att se ut i finalen. På återhörande!

Oj vad ljust det har blivit! Tvingades stiga opp i svinottan vid 5-tiden häromdan - och det var ljust! Det hade jag inte alls räknat med och genast kändes allt lite lättare. Var en riktigt morgonpigg mänska i tiderna när jag gjorde morgonradio, men med åren har jag börjat njuta av att sova så länge som möjligt... Det är hur som helst lika skönt varje år när mörkret försvinner och kylan likaså. Också om det är vintergrader därute ännu så är det riktigt varmt om man hittar nån plats där vinden inte blåser.

Det har hänt en hel del sen sist. Jag har bland annat varit i Stockholm och spelat in årets upplaga av "Inför ESC". I panelen finns i år Charlotte Perrelli, Christer Lindarw, Petra Nielsen, Marie Serneholt och jag. Christer Björkman är som vanligt programledare. Vi hade två verkligt roliga dagar - hoppas att den glädjen syns i rutan. Programmen börjar sändas tisdagen den 14.4 kl. 18:30 i Finland (FST5) och måndagen den 20.4 kl. 20:00 i Sverige (SVT1). Så rullar programmen sedan på i tre veckor till. Bland låtarna finns som vanligt både påfåglar och kalkoner. Ingen plastkalkon från Irland i år, dock.

Har också fått min första singel klar! YES! Är mycket nöjd och glad med resultatet. Själva singeln är tyvärr några veckor försenad - men imorron lördag kommer låtarna ändå att uruppföras på Karelia i Ekenäs under konserten "En kväll med Thomas Lundin & Calle Pettersson". Välkomna dit! Så fort jag fått singlarna kommer det att finnas info här på hemsidan var man får tag i den. Förhoppningsvis kommer den att börja spelas i radio här inom nån vecka! Hela albumet hoppas jag att är klart lagom till jul... Men vi får se. Som jag redan skrev kommer jag att vara rätt upptagen i höst, så vi får se om jag hinner. Hela hösten ska jag nämligen spela musikal på Svenska teatern i Helsingfors! Det är en dröm som gått i uppfyllelse för mig! Ska medverka i Play Me - en av de största musikalsatsningarna i Finland på många år. Har ingen huvudroll, men ser mycket fram emot att göra min karaktär. En rätt ond och bitter mänska... En solosång blir det också! Musikalen har helt nyskriven pop-, rock- och schlagermusik - helt FANTASTISK! Dessutom har jag fått den bästa låten av alla. Mera om detta projekt kommer det säkert att bli här på hemsidan under det kommande året. Efter påsk börjar repetitionerna och premiär blir det 090909!

Hoppas att ni har det bra därute i vårljuset och hittar nån plats där det inte blåser. Om inte - kom till Karelia imorron.

Hej igen efter en liten paus! Har haft tekniskt strul med hemsidan - men nu torde allt funka igen. Ska försöka vara lite mera aktiv här... Hoppas att ni också hänger med! Under våren kommer hemsidan att piffas upp litegrann, det ska bland annat bli nya bilder som många har önskat i gästboken. Också du får gärna lämna en hälsning där om du vill.

Sen sist har jag jobbat en hel del. Det blev fullsatta kyrkor för mig och Calle under vår miniturné i Västnyland och Åboland i samband med Alla hjärtans dag. Tack till den underbara publiken som fyllde kyrkorna och lyssnade så intensivt... Jag var helt salig i flera dagar efteråt! Förhoppningsvis blir det flera kyrkospelningar senare i år. Också pressen tyckte om oss - under rubriken "Media & skryt" kan du läsa några citat. :-) Jag har också spelat in min första singel som är klar för release i början av april. Har haft den stora glädjen att samarbeta med producenterna Niklas Rosström och Janne Hyöty och jag är väldigt nöjd med resultatet. En hel rad med fantastiska musiker medverkar. Premiär för de två nya låtarna "Vara dom vi är" och "Taxi" blir det under konserten "En kväll med Thomas Lundin & Calle Pettersson" på Karelia i Ekenäs den 28.3! Välkomna dit! Tyvärr kommer själva skivan först några dagar efter det... Planeringen för fullängdaren är i full gång! Hoppas att albumet ska vara klart till jul, men det kan bli lite tight. I höst väntar ett stort, spännande, tidskrävande projekt - som jag ännu inte får tala om... Låt mig återkomma! ;-) Så det är väl mera realistiskt att tänka att fullängdaren kommer nästa vår. Och det är ju ingen brådska. Har man väntat i 15 år på att ge ut sin första skiva så gör det kanske inget om fullängdaren dröjer lite till. Singeln kommer i alla fall inom några veckor.

Häromveckan var jag också i Sverige och jobbade. Jag och Thomas Deutgen reste Sverige kring för att hälsa på hos en lång rad med dansbandsgiganter; artister från förr som nu lagt guldkavajen och mikrofonen på hyllan och gör nåt helt annat. Vi träffade legender som Paul Paljett (begravningsentreprenör), Stefan Borsch (hörselkurator) och Nick Borgen (författare)... Serien börjar sändas i P4 Dans i Sveriges radio den 12.4. Ni som inte hör SR kan ju lyssna på webben! På tal om Deutgen har han nu en egen hemsida. Du hittar en link under rubriken Länkar.

Imorron bär det igen av till Sverige! Ska se Melodifestivalens final på plats och ställe i Globen. Jag och de andra som satt i juryn som valde ut årets startfält ska sitta på VIP-läktaren och gotta oss åt hur BRA allt blev. :-) Många har sagt att årets startfält varit trist, men där håller jag inte med. Många bra låtar och snygga nummer kommer vi att få se i Globen. Det är otroligt jämnt i år och nästan omöjligt att gissa vem som vinner. 3-i-topp torde bli Malena Ernman, Måns Zelmerlöw och Sarah Dawn Finer - men deras inbördesordning vågar jag inte gissa. Emilia, Alcazar och Caroline af Ugglas kan också skrälla. Oj vad roligt det ska bli! Kanske vi ses i vimlet eller på dansgolvet...?

Hej allihopa! Vilken vinter det blev! Snö och kyla och SOLSKEN - så där som i barndomen. Har försökt vistas utomhus så mycket som möjligt och tanka dagsljus. Solen värmer redan skönt i ansiktet och man känner sig piggare än på flera månader.

I lördags utsågs Waldo's People till Finlands representanter i ESC 2009 i Moskva. Ett bra val tycker jag! "Lose Control" har ett skönt tryck och en refräng som sätter sig på en enda lyssning. Karoliina Kallio och de två svenska körsångerskorna Annie Kratz-Gutå och Greta Sandkvist sjunger jättebra! Många länder har ju inte utsett sina låtar ännu - så det är lite vanskligt att sia om hur det ska gå i Moskva... Men jag tror absolut att Finland har alla chanser att ta sig till final! Om inga andra länder väljer att skicka eurodisco med doft av 90-talet till ESC i år kan det gå hur bra som helst! Också i övrigt tycker jag att årets startfält höll bra standard. Waldo's People var visserligen mina favoriter - men där fanns 5-6 låtar som jag absolut hade kunnat se som vinnare. En rolig kväll var det hursomhelst! Och natt och morgon likaså... Efterfesten drog i klassisk schlagerstil ut till småtimmarna. Knappt har man återhämtat sig, så är det dags igen. I lördag kör ju Melodifestivalen i gång i Sverige. Mina tankar och förväntningar kan ni läsa mera om på www.gylleneskor.se där jag i år sitter med i expertpanelen tillsammans med bland andra Nanne Grönvall.

Om ett par veckor ska jag och Calle Pettersson ut på kyrkoturné. Vi kommer att bjuda på "Alla hjärtans konsert" i samband med Alla hjärtans dag. 13-15.2 spelar vi i kyrkorna i Tenala, Hangö och Dragsfjärd. På repertoaren står en hel del sånger som man sällan (om ens någonsin?) hör i kyrkan. Det blir en varm konsert om kärlek och vänskap, sorg och saknad, försummelse och förlåtelse. Ta dina vänner med - eller kom ensam. Hoppas att vi ses!

Vi lever mitt i galornas tidevarv. Och för dem av oss som tycker om pampiga TV-program med priser och tacktal och vackra mänskor är det högtid. Än är det Idrottsgalor (både i Finland och Sverige) än film- och TV-galor. Guldbaggarna delades ut i Sverige här i veckan, snart delas Jussi-statyetterna ut i Finland. Kultainen TV hölls likaså i veckan, snart blir det Telvis-gala och i kväll är det ju dags för Venla. Jag hör absolut till dem som gärna tittar på galor, men just nu känns det nästan som om det gått lite inflation i det hela. Speciellt när många av dem är halvslarvigt producerade och gjorda - speciellt här i Finland. Man kan ju undra vad vi egentligen gör med TRE olika galor där fjolårets bästa TV-program delas ut? Det hela blir ganska förbryllande för tittarna. Om man satsade på EN gala i stället för TRE kunde man kanske också hoppas att kvantitet byttes ut mot kvalitet. Hursomhelst. För oss som får vara på plats och ställe är det alltid lika roligt, det ska jag inte sticka under stol med. Men tyvärr blir det inte alltid bra TV av det. Vet inte om det är mera tragiskt eller komiskt att programmet där man delar ut priser till fjolårets bästa TV-program, sällan håller nån nämnvärd standard... Vet att det är ett lyxproblem och eventuellt ondödigt gnäll; som tittare har man ju alltid möjligheten att byta kanal. Vill du titta på Venla-galan i kväll sänds den i Nelonen klockan 20. MGP 2008 är nominerat till en Venla i klassen "Årets underhållningsprogram".

Samtidigt sänds ju den finska Melodifestivalen i TV2. Den finländska Eurovisionsuttagningen körde ju i gång förra fredagen och i kväll hålls alltså den andra semifinalen. Förra helgen tog sig Kwan och Tapani Kansa mycket väntat till final. I kväll torde det bli Passionworks och Remu. Också om både Sani och speciellt Waldos People också vore värda en finalplats. Så mycket mera ska jag inte säga om vad jag tycker om låtarna. Det får ni i stället se och höra i finalen den 31.1! Nytt för i år är att en jury kommer att bedöma alla låtar. Men i likhet med juryn i Idols och Dansbandskampen har jurymedlemmarna ingen rösträtt. Däremot eventuellt möjlighet att påverka TV-tittarna som ska rösta. Fast ofta tror jag att det kan funka precis tvärtom - de låtar och artister som kritiseras av juryn brukar få massor av röster av tittarna. Jag kommer alltså att sitta med i juryn! Det ser jag mycket fram emot.

Gott nytt år allesammans! Det nya året har för mig börjat i förkylningens tecken. Det har å andra sidan gett mig tid att tänka och reflektera inför det nya året. Mjuklanda så att säga. För min del är det inte enbart året som är nytt; ett helt nytt livsskede börjar nu eftersom jag har blivit freelancer efter 15 år på YLE. Ser fram emot roliga och spännande arbetsprojekt. Nu på våren kommer det att bli en hel del schlagerbetonat... Detaljerna är ännu rätt hemliga - så mera om det lite senare! ;-) I P4 Dans som sänds på söndagskvällarna i Sveriges radio P4 kommer jag och Thomas Deutgen att ha schlagertema hela februari och mars, så missa inte det. Ni som inte hör SR i er radio kan ju höra programmet på webben - antingen i direktsändning eller i arkivet.

Under våren ska jag också börja inspelningen av min första skiva. Singeln släpps till sommaren! Planeringen och textskrivandet är i full gång. Planerar också en kyrkoturné tillsammans med Calle Pettersson i samband med Alla hjärtans dag i februari. Vi ska öva in ett nytt material, men också återvinna en del sånger som vi sjungit genom åren. När de sjungs i kyrkan får många sånger en helt ny dimension, nya nyanser kryper fram i texten i ett rum som så klart manar till lyssning. Vi sjunger i Hangö kyrka på Alla hjärtans dag. Det blir ett par spelningar till under helgen - som det nu ser ut på Kimitoön och i Västnyland. Håll utkik i kalendern! Vid sidan av detta ska jag också leda ett musikteaterprojekt på ett daghem i Ekenäs. Det hela ska utmynna i en föreställning för allmänheten i slutet av april. Ett 80-tal barn i åldern 1-6 år kommer att stå på scenen! :-) För tillfället filar jag på ett manus till en "sagomusikal" i miniformat. Det hela får inte bli för långt, när vissa "skådisar" nyligen lärt sig gå... Antalet repliker ska vara minimalt. Det kompenseras med mycket sång och dans eller rörelse. Tanken är att skapa en föreställning på cirka 30 minuter om gemenskap.

Nästa fredag premieras fjolårets bästa underhållningsprogram i finsk TV när det igen är dags för Venla-galan. MGP 2008 har nominerats till huvudpriset "Årets underhållningsprogram". Det är nog första gången ett barnprogram tävlar i den kategorin! Eller barnprogram och barnprogram... MGP är väl nåt som engagerar de flesta åldrar. Men det är ju i alla fall barn som tävlar. Årets underhållningsprogram utses av TV-publiken. Vill du rösta ska sms:a "OHJELMA 10" till nummer 173 005. Det kostar 60 cent och omröstningen pågår fram till den 16 januari. Samma kväll sänds galan direkt i Nelonen (alltså finska TV4) med början kl. 20.

God fortsättning! Hoppas att ni alla har haft en lugn och skön jul. Det har jag! Den rätta julstämningen infann sig till sist. Det enda som behövdes var tindrande barnaögon, julmusik, gran och god mat och dryck. Och framför allt lugn och ro, så att man blir mottaglig för julens magi - annars är det ju bara hysteri och stress... Blev de facto så avslappnad att jag inte har gjort nåt här på hemsidan under hela helgen.

Nu är det bara några få dagar kvar av år 2008. Ett bra år har det varit. Har mött en massa nya mänskor och det är väl det bästa tiden kan föra med sig - nya vänner? Också arbetsmässigt har det varit ett intressant år. Att göra samtalsserien "Allt ljus på..." är nog det mest givande jag någonsin gjort arbetsmässigt! Tack ännu en gång till alla gäster och till alla er som tittat och gett feedback. De avsnitt som sändes här i Finland i våras har nu under julhelgen visats i Norge, Danmark och Island. Det har strömmat in feedback från hela Norden och det gör mig glad och stolt. Har dessutom gjort många lyckades spelningar under året tillsammans med Calle Pettersson. Inte heller i år blev min skiva klar - men det ska den bli år 2009. Nu när jag inte längre är fastanställd på YLE ska jag ta mig tiden att få den klar. Under våren ska singeln släppas! Under år 2008 medverkade jag ändå på Calles senaste skiva och schlagerduetten "Här är den" var en av de mest spelade låtarna på radion i somras. En sak till att vara stolt över... Tack till Calle för samarbetet och tack till vår publik som har sett oss under året. Vi fortsätter nästa år. Håll utkik efter spelningar i kalendern!

Dagarna fram till årsskiftet går i pyjamaspartyts tecken... Julklappsböcker och -filmer ska ses, choklad i alla möjliga former ska ätas, glöggen ska drickas upp och julgranen ska doftas på. Snart åker både den och latmansdagarna ut.

December har rusat i väg och i adventsljusstaken är det första ljuset snart redan nedbrunnet. Bara ett ljus är otänt och om en vecka är det julafton. Det känns nästan overkligt, har inte riktigt hängt med i alla svängar... Jag har fyllt mina dagar med en massa arbete. Det blir mitt nyårslöfte i år - att inte jobba SÅ himla mycket. Visserligen har jag haft väldigt roligt medan jag jobbat. Det har varit de sista avsnitten av "Allt ljus på...", Slottsbal på självständighetsdagen och final i MGP Nordic 2008 i Århus. Finland gjorde mycket väl i från sig - trots att det också i år bara räckte till en fjärde plats. Å andra sidan är inte placeringen det viktigaste i den här tävlingen. Också i år spred MGP Nordic god barnkultur i hela Norden och alla de ungdomar som var på plats i Århus fick ett minne för livet och en massa nya nordiska vänner. Det är det som är hela essensen av MGP.

I måndags sändes det sista avsnittet av "Allt ljus på..." Jag har fått en massa mail och sms av folk som är upprörda över att serien läggs ner. Det värmer givetvis mitt hjärta att så många kommer att sakna serien! Tack till alla som hört av sig! Men eftersom jag ingalunda ligger bakom beslutet får ni gärna rikta era hälsningar också till dem som bestämt att det ska bli så här, alltså cheferna på FST5.

Nu ska jag klippa de sista radioversionerna av höstens Allt ljus på... De sänds i Radio Vega under mellandagarna - ni ser sändningsdagar och tider i min kalender. Mina vänner utanför Finlands gränser kan ju höra programmen i direktsändning på nätet, bara som ett tips. När radioklippet är undanstökat väntar julen. Jag längtar.

Här packas pappas kappsäck igen en gång... Den här gången ska jag ner till Århus på Jylland för finalen i Melodi Grand Prix Nordic. Det ska bli jätteroligt! Dels att komma till Århus där jag aldrig ha varit, men framförallt att umgås med nordiska kolleger och vänner i en liten vecka. När vi dessutom har så fina artister med oss (Footboys och Big Bang!) kan det inte bli annat än succé! Tidigt i morron bitti lyfter planet och jag håller just nu på att packa. Finlands flagga ska jag inte glömma. Tror att jag kommer att få god användning för den... :-) Jag är förstås jävig, men tycker att de finländska bidragen är de klart bästa! I år igen.

Förra helgen var jag en sväng över till Sverige. Min goda vän Thomas Deutgen och jag spelade in några nya avsnitt av P4 Dans, som ju sänds i Sveriges radio på söndagar. Vi träffade dansbandartister som Lotta Engberg, Camilla Lindén och Drifters och giganter som Ragnar Dahlberg och Bert Karlsson. Dessutom åkte jag förbi Strängnäs där SVT sänder "Dansbandskampen" på lördagar. Ett bra program! Kollegan Deutgen sitter ju med i juryn och skötte sig som vanligt bäst. Det var en helt galet rolig kväll med god mat och dryck, mycket dans och nya bekantskaper. Hela dansbandsvärlden är nog ett märkligt äventyr för min del... Stundvis kan jag knappt tro att jag hamnat där. Men det är mycket roligt! Och alltid nyttigt att bredda sitt kunnande. Plötsligt slänger man sig med begrepp som "gnuss" och "åhejbugg" och har åsikter om dansgolv och skor. :-) Och så har man till och med sina favoritdansband. Vem skulle ha trott det för ett år sedan?! Till favoritbanden i Dansbandskampen hör för min del så här långt Scotts och CC & Lee. Det om det.

MGP Nordic sänds på lördag klockan 21:00 i FST5. Håll tummarna för Footboys och Big Bang! Och ni som inte bor i Finland - rösta, rösta, rösta! Vi "ses" på lördag!

Vilken fantastisk kväll det blev på Villa Lande i Kimito i går! Det är en magisk plats. Jag och Calle har gjort flera av våra bästa spelningar där, och när jag turnerade landet kring med "The Swing Sisters!" gjorde vi vår (i mitt tycke) bästa föreställning just där. Vad det riktigt beror på vet jag inte. Men det är väl en blandning av publiken och själva platsen. Tack till alla som kom och tack för all varm feedback. I kväll fortsätter vi på Restaurang Revyy i Ekenäs och förväntningarna är minst lika höga. Varmt välkomna dit! Ska snart börja uppladdningen inför kvällen men vill före det ännu önska glad farsdag till alla pappor! Imorron är det vår dag hela dagen lång! Efter en höst med en massa sorgliga familjeincidenter här i Finland hoppas jag att det blir en fridfull familjedag. Nog för att vi pappor är värda att fira - men framförallt är det en familjedag, en dag att vara tillsammans. Under lite mera högtidliga former än under vardagen, kanske. Eller så inte. Varje dag är ju en familjedag - för den som är pappa. Eller borde åtminstone vara det. Kram till alla i höstmörkret.

Hej allihopa! En snabb hälsning här mellan alla jobb. Tack för all fin feedback som jag har fått för "Allt ljus på..." Det värmer! Fortsätt att titta. Nästa vecka får ni möta underbara Inga Thommessen från Danmark. En norskfödd musiker och konstnärinna, verksam i Finland på 1970-talet. En klok mänska och intressant musiker. Livet har inte alltid varit så lätt för henne, men hon har svängt alla motgångar och sorger till glädje och styrka. Och musik! Låt er inspireras av henne nästa måndag.

MGP 2008 avgjordes i fredags. Vinnare blev ju Footboys från Pargas och Big Bang! från Ekenäs. De kommer att representera Finland i MGP Nordic i Århus den 29.11. Jag tror att de har alla möjligheter att klara sig bra där. Det hade nog alla våra finalister haft... De var SÅ bra allihopa. Jag vet att jag har tjatat om det tidigare här i dagboken - men de är så OTROLIGT bra allihopa. Jag beundrar dem, varenda en. Att först göra en låt och skriva en text som betyder nånting och berör den som lyssnar, och sen ännu stiga upp på en scen och sjunga den i direktsändning över hela landet när man är typ 12 år - det är värt respekt och jubel! Hälsningar till alla finalister! Hoppas att vi ses snart igen.

I övermorgon är det Svenska dagen. I år fyller Svenska dagen 100 år - och det firas stort med huvudfest i Helsingfors. Tarja Halonen festtalar och på scenen står bland andra Peter Jöback, Johanna Grüssner, Jepokryddona och FORK. Jag har äran att vara speaker. Det lär ännu finnas NÅGRA lediga platser! Inträdet är gratis - men man måste ha en biljett. Skaffa en i närmaste Lucka, så kan vi skåla i vimlet! Annars kan du lyssna på festligheterna i Radio Vega med början klockan 19.

I kväll avgörs det vem som representerar Finland i MGP Nordic 2008 i Århus, Danmark i slutet av november. Bland 9 fantastiska finalister kan du välja din favorit. Ring eller sms:a och rösta och påverka vilka 2 låtar vi skickar i väg till den nordiska finalen. Du hittar all info på svenska.yle.fi/mgp! Showen börjar klockan 21:00 i FST5 och jag vågar lova att det lönar sig att titta. Till alla vänner ute i världen berättar jag gärna att programmet direktsänds på webben. En ovanlig lyx! Det är sällan våra program går att se utanför Finlands gränser. Hoppas att ni vill och kan titta.

Övningarna inför kvällens show har pågått i flera dagar och kulminerar i dag. Ska snart åka i väg på generalrepetition, men före det vill jag hälsa alla Happy Halloween. Och en fin Alla helgons dag. Hoppas att ni inte hör till dem som råddar i hop de här två dagarna... De har ju inget med varandra att göra och jag kan bli lite ledsen och förbannad när folk inte tycks fatta det! I flera år motsatte jag mig firandet av Halloween - just för att folk inte kunde skilja åt här två högtiderna. Men efter att jag fick barn var det bara att inse att det är en vikig högtid för dem. Och vid en närmare eftertanke är väl varje orsak att fira och ha roligt en BRA sak. Speciellt i mörka hösten. Önskar er alla en skön helg och trevlig TV-kväll!

Hej allihopa! Nu är det bara en knapp vecka kvar tills höstomgången av "Allt ljus på..." kör i gång (samtidigt den sista, eftersom FST5:s ledning valt att lägga ner programmet). Den 27.10 är det säsongspremiär med "Allt ljus på: Marion Rung" som modigt och öppet berättar om sin karriär och om förlusten av sin man. Dessutom bjuder hon på judisk musik och godis för Eurovisionsvänner - men den här gången inte på sina egna ESC-klassiker...

De senaste veckorna har helt och hållet gått åt till jobbet. Dels spelade vi in 8 avsnitt av "Allt ljus på..." på 8 dagar (svettigt, men roligt och mycket givande), dels förbereder vi "MGP 2008" för fullt. Och som om det inte var nog var jag också över till Sverige en sväng för att sitta med i juryn som valde ut låtarna till Melodifestivalen 2009. 7 dygn med schlager från morgon till kväll sätter nog ens schlagerkärlek på prov... :-) Men den överlevde, kan jag intyga! Många av låtarna var så fantastiska så de gav en energi att fortsätta lyssna igenom också det som kanske inte var SÅ bra. Men överhuvudtaget var nog standarden väldigt hög. Har tidigare suttit med i den finska juryn två år och det går egentligen inte att jämföra de två länderna. Men OM man skulle göra det, skulle nog Sverige vinna 10-0. Det måste erkännas.

Att sitta med i juryn hör till det roligaste jag har gjort på länge. Dels för att det naturligtvis är intressant och lite berusande att vara med och påverka startfältet, men främst på grund av alla de fantastiska mänskor jag fick träffa. Det var som att vara på en lång lägerskola med schlager som tema. :-) Det är bara så - det är alltid mänskorna man bär med sig från ett projekt. Det är ändå det som oftast är kontentan av alla arbetsuppgifter, de möten man fått. Det har jag tänkt mycket på på sistone när det så småningom börjar vara dags för mig att packa i hop efter 15 år på Svenska YLE.

I helgen firade jag höstlov med familjen. Vi bodde på hotell i Helsingfors. :-) Ett bra tips för alla som har behov av en resa men inte hinner/kan åka långt bort. Det går faktiskt att turista i den egna huvudstaden; shoppa, gå på muséer, äta gott... Det känns på nåt konstigt sätt som om vi hade varit utomlands. Hursomhelst hann jag ladda batterierna litegrann. Just så mycket att man orkar ta sig igenom den mörkaste tiden. Tänd ljus i mörket eller knäpp på TV:n på måndagar klockan 21:10 så kan du alstra lite av allt det ljus som strålar kring mina fina gäster.

Här kommer det rykande varma hösthälsningar till alla mina vänner. Lika rykande som ångan ur min kopp med varm svartvinbärssaft, spetsad med lite vodka. Har som många andra åkt på en rejäl höstförkylning men börjar nu vara på bättringsvägen. Förkylningar kommer och går... Det gäller bara att ta sig tid att sova bort eländet. Vilket jag egentligen inte hade, men tog mig det ändå. Kanske ett tecken på att man börjar bli gammal - eller vuxen i alla fall? ;-) Hur som helst, i tisdag börjar vi spela in höstens 8 avsnitt av "Allt ljus på..." Så ni förstår att det hade funnits en del annat att göra än att ligga här och vara sjuk. Men å andra sida hinner man tänka en hel del när man ligger vågrätt. Ser mycket fram emot att stiga upp härifrån och börjar jobba. Har ett helt pärlband med drömgäster på kommande! Vilka de är kan ni kolla i kalendern.

Vid sidan av jobbet med "Allt ljus på..." har vi också kommit in i slutskedet av MGP-förberedelserna. Den 31.10 är det nationell final för "MGP 2008". Då avgörs det vem som representerar Finland i "MGP Nordic" i Århus, Danmark i slutet av november. Också i år har vi hittat 10 helt fantastiska finalister. Missa inte finalen! Vi har bland annat haft träningsläger med alla deltagare och så har vi spelat in vykorten. Jag är med som skådis i ett par av dem. Roligt! I ett av dem ska jag vara Thomas Lundin 50 år. Hm... Hoppas att jag inte är lika grå och skrynklig då, som jag är i vykortet! Man kan ju i alla fall inte klaga på att mitt jobb är ensidigt. Roligt att få göra olika saker. Och olika saker kommer det att bli mera av i framtiden. Har nyligen sagt upp mig från min tjänst på YLE, efter att ha jobbat i huset sedan år 1994. Från och med den 1.1.2009 är jag frilansare. Har du behov av mig i nåt sammanhang - ta kontakt! Jag hoppas att jag också i fortsättningen får jobba med media - TV, radio, tidningar... Kanske i flera länder? Hoppas också att jag får mera tid över för att sjunga, spela teater - och för att umgås med familj och vänner. Det är NU vi lever. Och vi har en skyldighet att se till att vi hålls lyckliga, det brukar jag tjata om för alla och en var. Grynets fantastiska mantra "TA INGEN SKIT!" är ett annat favoritcitat. Den här gången var det dags att säga det till mig själv.

Livet som fri konstnär börjar efter nyår. Före det ses vi MÅNGA gånger i FST5 - det ser jag fram emot... Kanske vi redan ses före det på Kanelbullens dag, då denna underbara skapelse firas med allsång på Café Backers i Ekenäs? Välkommen dit!

Jag såg de första gula löven i dag! Men jag kunde inte riktigt bestämma mig för om jag blev glad eller ledsen... Det känns alltid vemodigt när sommaren tar slut, men samtidigt innebär den här hösten en massa skojiga projekt för mig. Så det är väl lika bra att den kommer med en gång! Å andra sidan får vi väl vänta nån vecka ännu innan det är heltidshöst. Åt middag ute på terrassen i går - i shorts och t-shirt i den värmande kvällssolen. De här veckorna som är sommar och höst på en och samma gång, hör till de bästa under hela året tycker jag.

På jobbfronten jobbar vi för fullt med höstens 8 nya avsnitt i serien "Allt ljus på...". För vänner av schlager kan jag berätta att flera av gästerna har koppling till schlagervärlden. Eller vad sägs om Marion, Geir Rönning, Monica Aspelund och Kim Kärnfalk? Dessutom har jag hittat Inga Thommessen i Danmark! Inga som bodde i Finland på 1970-talet och då också tävlade i Euroviisut med låten "Tillsammans med barn", den enda svenskspråkiga låten i Euroviisut på hela 70-talet. "Allt ljus på..." är ju inget schlagerprogram, men det tycks slinka med en och annan schlagerartist varje säsong. Av nån orsak. :-) Det främsta syftet med programmet är ju att visa artisten från så många olika sidor som möjligt. Så den som väntar sig schlager i 40 minuter blir nog besviken. Men det hoppas jag att ingen blir! Serien drar i gång i FST5 den 27 oktober.

Vid sidan av detta jobbar jag också med MGP 2008, alltså Finlands motsvarighet till Lilla Melodifestivalen. Just nu tränas de 10 finalisterna för att bli så bra de bara kan bli! Den sista oktober avgörs det vilka två låtar som åker i väg till Århus i Danmark och representerar Finland i MGP Nordic 2008. Ett roligt och spännande projekt. Nu i helgen ska vi åka på träningsläger med alla ungdomarna som tävlar i år. Jag hade glädjen att sitta med i juryn som valde ut låtarna - och jag lovar att dom alla är bra! Senare i höst kommer ni att höra dem både i radio och TV. Redan nu kan ni kolla in finalisterna på svenska.yle.fi.

Jag har också själv sjungit en hel del på sistone. Förra weekenden gjorde jag och Calle Pettersson och den svenska visgruppen Lill-Britt Siv en lyckad turné i Åboland. Det var stundvis helt magiskt! Tack till den härliga publiken i Pargas och Nagu för den fantastiska feedbacken och alla varma ord. Calle och jag fortsatte sedan turnén till Café Gamla Stan i Ekenäs där vi bjöd på 3 helt fullsatta konserter under äppelträdens kronor. Det var slående hur många unga mänskor det fanns i publiken. Det är ju just det vi strävar efter med Calle, när vi river murar mellan olika musikgenrer. Underbart att se att det lyckas. Det ser för övrigt ut att bli en hel del spelningar under hösten, både här och där. Följ med i kalendern här på hemsidan och håll dig uppdaterad. Så ses vi snart på en scen nära dig! Ljus och värme inför hösten.

Mänskans minne är kort. Läste just igenom mitt förra dagboksinlägg - och fattade plötsligt inte alls gnället om dåligt väder?! Det har ju varit hur fint som helst den här sommaren! Just efter att jag senast skrev här blev det ju värmebölja och åtminstone jag hade redan glömt regnet som (tydligen) föll i början av juli. Sen sist har jag egentligen inte gjort nånting annat än laddat batterierna... Bara solat och simmat och ätit och druckit gott med familjen och vänner. Fram tills för några dagar sen då det blev lite höst i luften. Då har jag istället suttit inomhus med gott samvete. Och ätit och druckit gott. :-) Och njutit av "höststormen".

Med laddade batterier ska det nu bli skönt med lite aktiviteter igen. Den 16-17 augusti kommer jag och Calle Pettersson och våra favoritsvenskor i Lill-Britt Siv att göra en miniturné i Åbolands skärgård. Vi kommer att sjunga i Pargas stadshus och Restaurant L´Escale i Nagu. Se kalendern! Grunden till vår konsert "Vackra visor och sällsamma sånger" är den utsålda kvinnodagsturné vi gjorde i våras. Men naturligtvis har vi en hel del nyheter också! Hoppas att vi ses!

Slog mig just att det i dag är Hiroshimadagen. Det är exakt 63 år sedan mänsklighetens största dårskap hittills. I min barndom i Hangö "firades" den här dagen genom att tända lyktor som sedan sjösattes i havet i skymningstimmen. Stämningsfullt. Mina barn (och andra ungar också) vet väl inte ens vad Hiroshimadagen är för nåt? Tror att det får bli historielektion och ljusceremoni i kväll. Som sagt - mänskans minne är kort.

Hej mitt i högsommartider - trots att det är både svalt och blött... Var man än rör sig hör man folk som uppgivet beklagar sig över vädret. Och visst är det synd om alla semesterfirare som blir utan sol. Jag har däremot faktiskt fått en hel del solsken över mig. De senaste veckorna har jag och familjen rest omkring i Sverige och Danmark och vi hade en helt sagolik tur med vädret. Var vi än rörde oss var det sol och uppehåll, nån enstaka kort regnskur föll det nån natt. Bilsemester är för övrigt totalt underskattat. Det är ett perfekt sätt att fira semester. Man kan åka dit man vill, när man vill och hur man vill och träffa en massa trevliga mänskor. Och när man "fått nog" är det bara att åka vidare. Och mellan varven är det bara familjen tillsammans ihopträngd i en bil. Man "tvingas" att umgås, prata, diskutera... Lyxtid för oss nutidsmänskor!

Lite grann har jag faktiskt jobbat också under semestern. Sjungit alltså! Den delen av mitt jobb har jag aldrig ännu haft behov att ta semester ifrån. I går var jag och Calle Pettersson uppe i Kronoby i Österbotten och sjöng på Visfestivalen där. Det var fint! Också där var det ösregn - men just innan vi skulle upp på scen blev det strålande solsken. Ett stort tack till alla i publiken för all den fina feedback vi fick. I dag ledde vi en allsångskväll på Skåldö utanför Ekenäs och varvade med musik från vårt program "Visor med schlagsida". Vilken stämning! Har nog aldrig lett allsång för en publik som sjungit så bra. Calle och jag bjöd också på en världspremiär - en helt nyskriven låt som Calle gjort musiken till och jag själv har skrivit texten. "En dans på tå, för två" heter den och handlar om ett svek. Om att vi ofta lurar oss själva att gräset är grönare på andra sidan. Det är det ju sällan. Det är grönt där man är - bara man kommer i håg att vattna det! Ibland kan det där fula sveket ändå var det som påminner oss om att vattna, vattna, vattna... Det handlar sången om. På sistone har jag skrivit en hel del sångtexter. Översatt har jag gjort redan en längre tid, men nu kommer det helt egna texter titt och tätt. Det känns nästan lite konstigt men väldigt njutningsfullt.

Hoppas att du får njuta av din sommar. Man kan ju hitta solen på andra ställen än på himlen. Kanske i en vän eller i en sång eller i en jordgubbe?

Fem före semester. Åh vad skönt det ska bli! Både kroppen och huvudet behöver ledigt nu. Men före jag tar ledigt ska jag komma med en glad nyhet från jobbfronten. De nordiska TV-bolagen har köpt upp "Allt ljus på..." - smickrande! SVT och NRK kommer att sända serien i sin helhet. DR och RUV har också köpt upp stora delar. Jag vet tyvärr inte exakt när programmen kommer att sändas ute i Norden. Håll utkik i era TV-tablåer!

Glad midsommar till er alla! Jag ska fira med familjen (små grodor och 7 blommor och god mat och dryck) och försöka varva ner så att man blir mottaglig för allt det magiska som sker i midsommarnatten... :-) Uppmanar dig att göra det samma.

Sommar! Värme och fågelkvitter ännu vid 23-tiden på kvällen. Havsvattnet så varmt att man kan ta ett kvällsdopp. Kaprifolen blommar vid husknuten och doftar fantastiskt så här på kvällskvisten. Fönstret står på vid gavel och doften fyller rummet. Man berusas av varje andetag. Åh vad vi har längtat - Passa på och njut av allt som sommaren har att ge - nu. Tog fast mig själv i morse för att tänka att sommaren inte har börjat än, bara för att semestern inte har gjort det. Men det är nog NU vi ska njuta. De facto börjar det mörkna dag för dag redan den 21.6.

Den 12.6 är det skivrelease för "min" dragspelare Calle Petterssons nya skiva "Jag ska stå på huvu". Den rekommenderas varmt! Med på skivan finns en duett med Calle och mig; "Här är den" heter den och den är en schlagerparodi. Calle kommer med sitt dragspel på magen till mig och ber om råd om hur han ska bli en schlagerstjärna... :-) Musiken är gjord av Calle och texten av Niklas Rosström. Vi kommer helt säkert att sjunga den på våra spelningar i sommar. Kanske vi ses?Låten har redan spelats en hel del i radio - både i Finland och Sverige. Ryktet säger att den ska spelas ofta i Radio Vega i sommar. Så knäpp på! Det lönar sig annars också att lyssna. På söndagsmorgnarna, från och midsommar fram till början av augusti, sänds radioversionen av "Allt ljus på..." Där får ni möta Pirkko och Jari och Danny och Hanne och Cyndee och Eiríkur och alla andra på ett lite annat sätt än i TV i våras. Och ännu mera radioreklam - glöm inte Radio Vegas Sommarprat. Den 29 och 30 juli är det min tur att sitta vid mikrofonen.

Ja, då är det bara ett knappt år kvar så slår schlagercirkusen läger i Ryssland. Troligtvis i Moskva. Eller kanske i St. Petersburg? Det skulle kanske vara ett mera fiffigt val eftersom Moskva ligger en tidszon före St. Petersburg. Lokal tid börjar showen klockan 23:00 om den hålls i Moskva. Och det är rätt sent en tisdags- och torsdagskväll. Risken är stor att den arenan gapar ännu tommare än under semifinalerna i Helsingfors och Belgrad. Vi får se hur det går. Är däremot övertygad om att ryssarna kommer att ställa i gång med alla tiders schlagerfest. Det har jobbat hårt och målmedvetet för att vinna och är absolut värda vinsten. Synd bara att den kom med den sämsta låten de haft under de senaste åren.

Att Ryssland vann var nog en liten överraskning för mig. Jag var helt övertygad om att Ukraina skulle vinna! I min prognos hade jag Ukraina som etta och Ryssland som tvåa. Så helt ute och cyklade var jag inte - också om jag i år inte lyckades pricka in en enda rätt placering... Av de som kom top-10 prickade jag in 7 länder rätt (men fel placering). Och av de 5 sämsta förutspådde jag 3 rätt. Det var Finland och Kroatien jag missade. Jag trodde att Finland och Azerbajdzjan skulle dela på rockrösterna och att turkarna skulle förlora. När det i själva verket var Finland som blev mest lidande. Tycker ändå att vi ska vara nöjda med Teräsbetonis insats. Fint att de tog sig till final. Anser att de gjorde det bästa de kunde av låten. Kroatien som blev 21:a hade jag tippat top-10. Det var en av mina största missbedömningar i år. Folk ville tydligen inte ha skäll av den gamla gubben med käppen. Jag tyckte att han var festlig! En annan som jag helt hade underskattat var Lettland. Det var tydligen många ungar som satt uppe och tittade med chips och dipp. Och de hade (tyvärr) inte somnat när omröstningen började... Stackars svenskar! Låten var ju inskickad till den svenska Melodifestivalen, men där sa juryn nej tack. I den stora finalen slog Lettland Charlotte Perrelli med 4 placeringar. Att Charlotte inte klarade sig bättre är nog ett litet mysterium. Jag trodde aldrig på en vinst, men en 18:e plats känns ju nästan som ett skämt. Det som Charlotte kanske kan trösta sig med är att hela Europa eventuellt hade henne som sin tvåa? Den artist som alla tittare anser vara nästbäst får ju inga röster! I ESC röstar de flesta bara en gång - och då ringer man ju på den låt man gillar bäst. Jag hade nog inte heller ringt Charlottes nummer - trots att hon var en av mina främsta favoriter. Svenskarna går ju på varv med den årligt återkommande diskussionen om öst och väst. Det resonemanget funkar lika dåligt i år som i fjol och året före det... Det vittnar enbart om hur dåliga förlorare de är. Och eventuellt om att svenskarna tar det hela på FÖR stort allvar? I år gick det bättre hem med en lugn och naturlig glad jente fra Norge... Hon kom på femte plats. Med röster från öst.

Att Storbritannien kom sist är orättvist. Tysklands falsksjungande tjejband borde ha hamnat där. De hade tydligen tittat på Carolas show i Aten år 2006 - men tyvärr glömt att kolla in tonträffningen. De slutade nu på tredjesista plats. Nästsist blev Polen men den fasligt underbara Isis Gee från America. Hon var ju inte av denna världen... Men jag är ändå glad att hon var med - skrattar högt när jag ser henne. Hon är bara FÖR mycket av allt. Utom god smak.

Eurovision Song Contest 2008 var summa summarum är en av de bästa schlagerfestivalerna jag har varit på. 12 poäng för arrangemangen. Det fina med nya länder som vinnare i den här tävlingen är att de lägger all själ och hjärta i arrangemangen året därpå. Vilket gör livet till en fest för oss som har lyckan att vara på plats. Det känns ändå lika skönt varje gång det är över. Man kan lätt få en liten schlageröverdos...

När jag kom hem i natt stod äppelträdet i blom på gården. Fast det är ju också en schlager.

Gomorron... Eller god dag! Efter en kort natt har inte min hjärna några analyser och kloka tankar att komma med om gårdagens final. Skriver nåt sammanfattande imorron hemma i Finland. Men här kommer i alla fall resultaten. Först slutresultatet i finalen:

1. Ryssland, 272 poäng
2. Ukraina, 230
3. Grekland, 218
4. Armenien, 199
5. Norge, 182
6. Serbien, 160
7. Turkiet, 138
8. Azerbajdzjan, 132
9. Israel, 124
10. Bosnien-Hercegovina, 110
11. Georgien, 83
12. Lettland, 83
13. Portugal, 69
14. Island, 64
15. Danmark, 60
16. Spanien, 55
17. Albanien, 55
18. Sverige, 47
19. Frankrike, 47
20. Rumänien, 45
21. Kroatien, 44
22. Finland, 35
23. Tyskland, 14
24. Polen, 14
25. Storbritannien, 14

Och här är resultatet från den första semifinalen - där Finland fick 2 12-poängare. Av Estland och Andorra! Tack för det! Det första landet som INTE tog sig till final var Slovenien.

01. Grekland, 156
02. Armenien, 139
03. Ryssland, 135
04. Norge, 106
05. Israel, 104
06. Azerbajdzjan, 96
07. Rumänien, 94
08. Finland, 79
09. Bosnien-Hercegovina, 72
10. Polen, 42
11. Slovenien, 36
12. Moldavien, 36
13. Nederländerna, 27
14. Montenegro, 23
15. Irland, 22
16. Andorra, 22
17. Belgien, 16
18. Estland, 8
19. San Marino, 5

Och ännu resultatet från den andra semifinalen - där vi ser att Charlotte Perrelli lyftes in i finalen av jurygrupperna! Om det gamla systemet hade använts hade Sverige inte gått till semifinal - som enda nordiska land. Både Bulgarien och Makedonien fick mera röster av tittarna.

01. Ukraina, 152
02. Portugal, 120
03. Danmark, 112
04. Kroatien, 112
05. Georgien, 107
06. Lettland, 86
07. Turkiet, 85
08. Island, 68
09. Albanien, 67
10. FYR Makedonien, 64
11. Bulgarien, 56
12. Sverige, 54
13. Schweiz, 47
14. Malta, 38
15. Cypern, 36
16. Litauen, 30
17. Vitryssland, 27
18. Tjeckien, 9
19. Ungern, 6

Nu ska jag packa pappas kappsäck. Det ska bli skönt att komma hem till det normala livet igen. Där distansen till denna cirkus finns. Här är det lite svårt att hitta den. Man tror plötsligt att livet handlar om schlager... Fånigt. En fin vecka slutar nu. I kappsäcken packar jag ner alla fina minnen av nya och gamla bekantskaper och den vänlighet vi mötts av i Belgrad. Hvala Srbija!

Ryssland vann! Och Norge kom femma! Vi får glädja oss med våra grannar... Grattis till dem! Och så tycker jag faktiskt att vi ska vara glada och nöjda redan över vår finalplats! Det är det som räknas. Att vi bara blev 22:a är kanske en liten vink om att hårdrock inte är grejen i den här tävlingen nu längre? Lägg till det att Tjeckien kom absolut sist (i semifinalen) i Helsingfors i fjol, med det årets enda heavylåt. Sverige kom på 18:e plats och stackars Charlotte kommer väl att flås av svenska pressen. Stackars hon! Hon gjorde att bra jobb. Island var nästbästa nordiska land på 14:e plats och Danmark var 15:e. Återkommer med mera tankar imorron (eller lite senare i dag blir det ju...) när festen har bedarrat. :-) Skål från Belgrad!

Okej - här kommer den utlovade prognosen. Det har aldrig varit så svårt att göra den. Det finns SÅ många låtar som slåss om andra och tredje plats. Var det nån som sa att startfältet är dåligt i år?! Att Ukraina vinner är jag ganska säker på. Och det är många andra också. Här i Belgrad tror fansen också hårt på Portugals fake-fado gjord av kroaten Andrej Babic. Men det gör inte jag! De som gillar vemod och ballad a la Balkan väljer Serbien och Kroatien, är min gissning. Fortfarande ger den mig inga rysningar, "Senhora do mar". Också om jag inser att det är kompetent. Men de flesta som röstar lyssnar nog bara till sitt hjärta, de belönar sällan det som är bra gjort - om det inte berör. Finland anses av många vara tävlingens svarta häst i år. Jag är nog ytterst förvånad om Finland vinner! Teräsbetonis sångare J.Ahola gör ett superjobb och kommer bra genom rutan. Men eftersom rockrösterna också går till Azerbajdzjan och Turkiet kommer det inte att räcka... Gissar jag! Men jag blir GÄRNA förvånad på den punkten. Här kommer min prognos:

Må bästa låt vinna! Vi hörs i FST5 och Radio Vega i kväll klockan 22:00! Sätt champagnen på kylning...

I kväll gäller det! Lovade ju komma med min gissning på kvällens resultatlista. Men va SVÅRT det är! Det har aldrig varit så svårt att gissa hur det går - förutom att Ukraina nog vinner... Annars finns det 15-16 länder som slåss om en top-10-placering. Måste se ännu en övning innan jag ger min prognos. Jag känner mig som den där valexperten Göran de alltid har i alla valsändningar. :-) Fram till dess får ni hålla till godo med hur jag HOPPAS att det ska gå. Det har tyvärr inte så mycket med det riktiga resultatet att göra, tror jag. Förstås kunde jag ju skriva att jag hoppas att Finland ska vinna - för det gör jag ju, absolut! Men den här listan är gjord enbart utgående från musiken. Here we go:

Under övningarna i går kväll var det speciellt Sverige och Armenien som imponerade. Charlotte gjorde sitt bästa framförande under hela veckan och Sirusho sjöng helt rent. Hon hade lite problem med det i semifinalen i tisdags. Frankrike är min STORA besvikelse. Kören sjunger falskt och framträdandet ger ett rörigt och oplanerat intryck. Synd på en bra låt och en artist som är så skön i huvudet. Lettlands pirater önskar jag åt Söderhavet. Tyskarnas falsksång och den där överspända amerikanskan från Polen orkar jag inte heller med. Storbritanniens sångare gör det bästa han kan av en låt som saknar det mesta och Turkiet är fortsättningsvis bara trist. Det om det. Nu ska jag se övningen och återkommer som sagt lite senare med min prognos! :-)

Hela Norden är i final! Under de senaste 15 åren har det bara hänt 2 gånger, 1993 och 2000. Nordisten i mig jublar! Och tji fick alla dom som gnällt om att Eurovisionen är död eftersom "östmaffian" bara röstar på varandra. Det är bara så att de bästa låtarna går vidare! Norden och de övriga "västländerna" skärpte till sig i år och genast gick det vägen. Fast å andra sidan - helt vattentätt är kanske inte mitt resonemang...? Lettland gick ju vidare. Och den är INTE bra! Det var nog den största skrällen i går, vid sidan av att Danmark gick till final. Den första skrällen en obehaglig, den andra en trevlig. Jag hade bara 5 rätt av 10 i min gissning. Där fick jag straffet för att jag var så stolt och nöjd när jag prickade 9 rätt i tisdags. På min första lista från i förrgår hade jag 7 rätt, men gick sen och bytte ut Albanien och Georgien. De 10 nya finalisterna är alltså: Ukraina, Turkiet, Kroatien, Island, Georgien, Albanien, Sverige, Danmark, Lettland och Portugal. En annan skräll var nog att favorittippade Paolo Meneguzzi från Schweiz inte gick vidare. Det hela föll på hans dåliga sånginsats, tyvärr. Tycker fortfarande att det är den kanske bästa låten. Att Makedonien, Bulgarien och Ungern inte heller gick vidare var riktigt synd. De skulle alla ha varit värdiga finalister. Summa summarum kan man konstatera att vi har en bra final på kommande - speciellt med tanke på hur startfältet KUNDE ha sett ut om alla så kallade humorbidrag hade tagit sig till final, till exempel.

Firade Islands "seger" hela halva natten i det isländska lägret! Lyckan stod lika högt i tak som i vårt läger i tisdags. Och det firades på ungefär samma sätt... Vi har mycket gemensamt vi finländare och isländare. Nu ska jag skriva mitt manus för lördagens sändning. Återkommer imorron med en gissning på slutresultatet, plats 1-25.

God morgon från Belgrad! Gårdagens generalrepetitioner är undanstökade och det börjar så småningom vara klart för Semifinal 2. Den av semifinalerna som många anser vara den klart bättre. Efter att ha sett övningarna i går är jag inte så övertygad om det... Visst, där finns en hel rad med vinnarkandidater - men också riktigt många urdåliga låtar. Eller framförallt urusla artister! På skiva låter nog låtarna i Semifinal 2 bättre än de i Semifinal 1. Men det är många som har RIKTIGT svårt att hålla tonen. Tjeckiska Tereza och Ruslan från Vitryssland prickade inte en ton rätt under sina sånger. Det är sällan det blir SÅ falskt på den här scenen. Litauens sångare är ju ingen Pavarotti han heller också om han skriker med samma volym... Vokalt sett är också Schweiz en stor besvikelse, tyvärr! Paolo sjunger nog rent, men han har en väldigt tunn och ljus röst. Hans fantastiska spagettidisco-ballad-hybrid skulle behöva en röst a la Geir Rönning. Dessutom ser han lite osäker och vädjande ut. Synd på den eventuellt bästa låten! Hoppas att det sitter i kväll. Dessutom finns det ganska många slätstrukna nummer med i den här andra semifinalen. Nånstans där i mitten kan man nog kanske behöva en kanna kaffe för att hållas vaken. Sen är det ju onekligen så att nerven saknas när Finland inte tävlar. Och när ni inte ens får rösta... Bara de länder som tävlar i kväll får rösta (precis som i tisdags). Men vi har ju våra nordiska grannar att heja på! Och dom är BRA! Både Euroband från Island och Charlotte Perrelli från Sverige hör till de starkaste i kvällens startfält. Pratade med Regina och Fridrik från Euroband i går och de är laddade till tusen. Eventuellt lite FÖR laddade? En liten risk för överspel finns i deras koreografi... Men de sjunger fantastiskt bra och har dessutom en av de bästa körerna. Låten är också den perfekta inledningslåten - laddad med energi. Sprang också på Charlotte som var lugn som en filbunke. Hon är ett proffs som inte tar nån onödig stress. Hon fokuserar på det hon ska göra och utför det. På övningarna har hon hållit igen lite grann, men ikväll kommer hon att ge allt... Snygg och genomtänkt show! Och jäkligt snygg ny klänning! Det blir garanterat en finalplats för henne. Skulle gärna säga det samma om Danmark. Men är nog rädd för att Simon stannar kvar i semifinalen. Låten är lite tandlös och framförandet utan energi. Det bästa framförandet står nog Ani Lorak från Ukraina för. Snyggaste numret och kvinnan och den bästa rösten i en bra kombination. Tyvärr är låten inte LIKA bra. Men jag börjar nog tro att det är hon som vinner allt... ALLA tror det här. Skulle gärna ha en annan åsikt, bara därför. :-) Men jag har svårt att förstå vem som kunde slå henne. Kanske Grekland? Nåja, det får vi spekulera om inför lördagen!

Några ändringar ska jag göra i min gissningslista över de låtar som jag tror att tar sig vidare. Georgien stryker jag absolut! Sångerskan Diana ger ett distanserat intryck. Inte bara på grund av de mörka solglasögonen (hon är blind) - hela kroppsspråket saknar kommunikation. Hennes fjantiga dansare och fula kläder gör inte saken bättre. Eller hennes dåliga engelska uttal. Istället lyfter jag upp Ungerns vackra men trista ballad. Sångerskan Csezy hör till de bästa här i kväll. Tror att jurygrupperna runtom i Europa belönar henne för det och lyfter in henne i finalen. (Tittarna utser ju 9 låtar - jurygrupperna den tionde). Albanien plockar jag också bort - tyvärr. Tror att den faller emellan och glöms bort. 16-åriga Olta Boka gör ett bra jobb och jag tycker mycket om låten, men tror som sagt att folk glömmer bort att rösta på den. Istället misstänker jag att Maltas fruktansvärda Vodka-trall tar sig vidare. Sångerskan Morena är övertygande och jag tror att hon kan lura folk att tro att det här är häftigt och passionerat. Det är det ju inte, men SÅ övertygande är hon...

Min lista blir alltså: Sverige, Ukraina, Schweiz, Kroatien, Island, Makedonien, Bulgarien, Portugal, Malta och Ungern. I kväll får vi se hur det går! Vi börjar sändningen från Beogradska Arena prick klockan 22:00. Välkomna med!

Vilken kväll! Finland är i final! Och mina favoriter Bosnien-Hercegovina och Israel! Tack och lov gick de bästa låtarna vidare. Och tack gode Gud för att vi slapp Irlands kalkon och Estlands svettiga gubbsjuka gäng i finalen. Med ens ser det ut att bli ett hur bra startfält som helst i lördagens final. Och vem gissade 9 rätt av 10...?! ;-) På presskonferensen i gårkväll lottades också startordningen. Teräsbetonis sångare J.Ahola drog upp lapp nr 8 ur hatten. Finland startar alltså som land nummer 8, just efter Israel. Kanske inte världens bästa startnummer. Eftersom Teräsbetonis styrka är att de sticker ut skulle de göra sig bäst mera mot slutet, när folk har börjat få nog av traditionell schlager och pop. Men bra i alla fall att de kommer efter en ballad. Efter presskonferensen blev det efterfest med lyckliga vinnare och förkrossade försvinnare på Euroclub. Det är ju platsen där allt ESC-folk träffas och umgås under Eurovisionsveckan. I fjol hade vi en helt fantastisk Euroclub i Helsingfors. Folk här talar ännu drömmande om gamla Studenthuset... Årets Euroclub är inhyst i nån sorts Mässhall. Typ 20 meter i takhöjd och alldeles för stort annars också. Det finns rum och våningar hur mycket som helst. Dessutom spelas musiken alldeles för högt. Vet att jag låter som en gnällig medelålders gubbe, men det går faktiskt inte att prata med nån där. Ens om man stor med läpparna fast i folks öron. Euroclub är hittills årets enda besvikelse. Så efter ett kort besök där blev det sedan traditionell finsk efterfest på hotellet... Stämningen är på topp i den finska delegationen!

I dag ska jag äntligen få se låtarna i den andra semifinalen. Det blir generalrepetition både på eftermiddagen och kvällen. Tänkte komma med en gissning igen en gång. Utan att ha sett en enda repetition tror jag att följande länder tar sig till final, från torsdagens semifinal: Sverige, Ukraina, Schweiz, Kroatien, Georgien, Makedonien, Island, Bulgarien, Portugal och Albanien. Återkommer imorron med en uppdaterad lista.

I kväll gäller det! Den finländska schlagersäsongen som drog i gång i Tammerfors i slutet av januari når i kväll sitt mål. Eller sitt delmål, ska vi hoppas! Det är i alla fall den här kvällen som Teräsbetoni och deras trupper av stödpersoner har fokuserat på sedan vinsten i den inhemska finalen i Kulturhuset. I kväll läggs allt på spel. Vi ska hoppas att det går vägen. Efter att ha sett generalrepetitionerna håller jag nog kvar Finland på min lista över de 10 länder som jag tror att går vidare. Däremot byter jag ut Andorra och Irland. Andorra, därför att deras stackars sångerska Gisela har fått med sig historiens mest falsksjungande kör. Då hjälper det inte att man sjunger bra själv - det är ju omöjligt att hålla tonen med ett gäng bräkande korister i bakgrunden. Hennes styling är inte heller av denna världen. Men det ger ju högt underhållningsvärde i alla fall. :-) Irland stryker jag också från min lista. Hatar ju sången av hela mitt hjärta, men var i ett skede rädd för att den kunde vinna allt. Nu tror jag att den inte ens går till final. Det ser bara så billigt ut och är på alla sätt osympatiskt - så jag tror att inte ens proteströstarna orkar ringa Irlands nummer. Nya länder på min lista blir Polen och Belgien. Polen tävlar ju med en mycket amerikansk ballad med en ännu mera amerikansk lady vid mikrofonen. Hon är klädd i en aftonklänning av den sort som användes frekvent i den här tävlingens ungdomsdagar. Själva låten har också en air av förgången tid, och jag tror att många äldre tittare kommer att tycka att "allt var bättre förr" och sedan plocka upp telefonerna och rösta. Isis Gee har själv gjort sin låt. Undrar bara varför hon la den i en så hög tonart - när hon nu hade chansen att välja själv?! De högsta tonerna blir lite svajande. Belgien lyfter jag upp bara för att deras "O julissi" är så knäpp. Hoppas att proteströsterna går hit istället! Sångerskan struttar runt på scenen i en polkagrisrandig kreation och är bara oemotståndlig när hon sjunger på sitt låtsasspråk.

Min lista blir med andra ord: Grekland, Ryssland, Norge, Rumänien, Bosnien-Hercegovina, Armenien, Azerbajdzjan, Polen, Belgien och Finland.

Den låt som kanske imponerade mest på mig i går var faktiskt Israel! Den har redan från början imponerat på mig, men i går föll allt på plats. En snygg ballad med mycket känsla, sjungen av en duktig sångare på ett vackert språk. Och dessutom har israelerna fått den kanske snyggaste TV-regin! Det är bara SÅ snyggt! Tyvärr tror jag ändå att folk glömmer bort den under kvällen... Det kommer mera spektakulära saker längre fram och jag är rädd att folk väljer att rösta på dem istället. I övrigt är Bosnien-Hercegovina min stora favorit. Den sången har ALLT! Är däremot rätt övertygad om att den inte vinner. Min kandidat för vinsten, Armenien, har nog tappat lite grann i mina ögon. Sirusho är förvisso väldigt bra och låten catchy - men själva numret är lite för slätstruket för vinst. En topplacering blir det nog! Ryssland är bara FÖR mycket. Dima Bilan i sig är på gränsen till vad man står ut med i dramatiska utspel och utöver det har han ju konståkningsvärldsmästaren Jevgenij Plusjenko med sig på scenen, skrinnande på en liten konstisbana. Less is more - fast hur säger man det på ryska? Tror ändå att folk kommer att rösta som galningar. Man kunde kanske säga samma sak på azerbajdzjanska också?! De bjuder på rockopera där den svarta och den vita ängeln slåss. Osmakligt men iögonfallande och lite kompetent, trots allt. Kompetent är också söta Maria från Norge. Tror att många kommer att smälta för hennes leende och röst och sedan rösta på "Hold On Be Strong". Rumäniens spagettiballad torde också glida in i finalen hur lätt som helst. Borta är de tiderna då Rumänien behövde fuska sig till final. Ställer man bara upp med tillräckligt proffsiga nummer löser det sig av sig själv. Nico & Vlad är kanske tävlingens bästa sångare? Greklands Kalomira hör till de stora förhandsfavoriterna. Tyvärr var det lite si och så med tonträffningen i går. Fick ändå en känsla av att det var fel på hennes medhörning. Vi får se hur det går i kväll. Till final kommer hon i alla fall.

Då var spektaklet invigt, då! Och det känns litegrann i kroppen... Invigningsfesten hölls under högtidliga former i Palata Srbija, Serbiska palatset. Ett enormt Finlandiahus i storartad kommunistisk 70-tals arkitektur. Lika absurt som fantastiskt. Det snålades varken på mat eller dryck eller kindpussar. ALLA var där. Artisterna, upphovsmännen, journalisterna, kommentatorerna och fansen. Samma folk år efter år. På sjunde året börjar man vara bekant med de flesta och minglet tar timmar. Ändå hinner man inte tala ens med hälften. Förutom alla gamla vänner sprang jag bland annat på Lettlands upphovsmän (ett helt gäng med glada svenskar) som hade sett på Inför ESC, där vi ju totalsågade sången... Men de tog det med ro och bara skrattade. Skönt med folk som har självdistans. Långt ifrån alla har det. Under åren som jag har stått med i juryn i Inför ESC är det många sårade artister och delegationschefer som har kommit fram och bitchat, och liksom gått i försvarsposition. Pinsamt.

Om en liten stund börjar den första generalrepetitionen för Semifinal 1. Då ska jag också få se arenan för första gången. Den lär vara fin. Och framförallt får man äntligen se och höra låtarna och artisterna LIVE. Det är först nu som man får en riktig bild av vem som är bra och vem som inte är det. Här kommer ändå min tippning på vilka 10 länder som jag tror att tar sig vidare från Semifinal 1 - baserat på det lilla jag har sett hittills. Imorron när jag har sett generalrepetitionerna kommer jag med min slutliga gissning. Here we go - Grekland, Ryssland, Rumänien, Norge, Bosnien-Hercegovina, Armenien, Azerbajdzjan, Andorra, Irland och sist men inte minst Finland. Teräsbetoni väckte stor uppmärksamhet i går på invigningsfesten i sina snygga svarta kostymer. De fotades i ett och intervjuades av TV-folk och press från hela Europa. Sångaren J.Ahola mår bättre efter att ha vilat och lär vara fit for fight! Återkommer som sagt med en eventuellt förändrad gissning imorron. Tills dess!

Framme! Första intrycket av Serbien är enbart gott! Strålande solsken och 31 grader varmt var det när vi landade på eftermiddagen. Hann bara en snabb sväng via vårt lyxiga hotell innan det var dags för mottagning på finska ambassaden. Ambassadör Kari Veijalainen med hustru Anneli och den strävhåriga taxen Sulo Armas var på strålande humör. De hade för övrigt sett "Inför ESC 2008" och tyckte att det var ett superbra program... FST5 syns tydligen i Serbien? Till en början var det garden party med bubbel och ambassadsnittar i den underbara trädgården - men när det började ösregna och hagla golfbollsstora hagel flyttade vi in. Ambassadpersonalen var chockad. Enligt dem har det aldrig haglat i Serbien i maj förut... Lite obehagligt med de här tvära kasten i väderleken. Men vi flyttade in och där var minst lika fint. På plats var en hel del journalister från Finland (lltalehti, Ilta-Sanomat, Nya Åland, Radio Suomi, TV-uutiset m.fl). Tyvärr var inte Teräsbetonis sångare J. Ahola med. Han valde att stanna på hotellet och bota sin förkylning. Eller den förkylning som han känner att är på kommande... Det gäller att mota Olle vid grind. Imorron måndag är det generalrepetition och på tisdag gäller det! Vi ska hoppas att Teräsbetoni är på topp då!

Minst lika oväntat som hagelskuren var att vår delegationsvärdinna talar flytande norsk! :-) Jeg har vaert i Beograd en halv dag og bare snakket norsk! Er ikke det sinnsykt?! :-) Och samtidigt jätteroligt. Nåja - lite finska och engelska blir det ju mellan varven. Vår guide studerar i alla fall norska på universitetet i Belgrad. Enligt henne är fakulteten för de skandinaviska språken den mest populära!

Nu väntar invigningsfesten. Vars plats tydligen ändrat i sista stund. Kanske på grund av hagelskuren? Vet inte alls vart vi är på väg... Berättar imorron! Kalemegdan får jag väl försöka ta en titt på nån annan dag. Over and out from Belgrade.

Mellanlandning i München - schlagerspektaklet har äntligen börjat också för min del! I taxin på väg ut till flygfältet hemma i Finland sjöng Vicky Rosti "Sata salamaa". I radion alltså! :-) Det tar jag som ett gott omen för vad som komma skall. Om en stund stiger jag på flyget som tar mig till Belgrad. Den övriga finska delegationen har redan varit där en vecka och pissat ut reviret. Om man ska tro all världens bloggar och kvällstidningar och andra skvallerspridare har Teräsbetoni gjort väl ifrån sig på övningarna under veckan. Jag börjar bli mera och mera övertygad om att Finland tar sig till final. Det skulle i så fall vara tredje året i rad. Senast vi lyckades med det var åren 1992-94. Hoppas, hoppas...

I kväll blir det stor och ståtlig invigningsfest i den gamla borgen Kalemegdan. Borgen är byggd redan på 300-talet, men de nuvarande murarna är från 1700-talet. Belgrad har bombats sönder och byggts upp igen inte mindre än 40 gånger! Från slottet som står på en kulle har man utsikt över den plats där de två stora floderna Donau och Sava möts. Det lär vara fantastiskt fint. Sprang just på en finsk kvinna här på flygfältet som har bott och jobbat i Serbien i 7 år, bland annat på den finska ambassaden - dit jag ska en sväng på eftermiddagen idag. Fick i uppgift att hälsa till alla där. Hon talade varmt om Serbien och sa att det är det finaste landet av alla forna joguslavländer. Speciellt folket, musiken och festerna talade hon varmt för. Bosnien-Hercegovina och Montenegro är hennes andra favoriter. I dag bor hon i Kroatien där hon hyr ut bostäder. Tror bestämt att jag ska ta mig en sväng dit... Känner redan nu att jag kommer att älska Balkan. Har gjort det enda sen barnsben när Balkankorv var mitt favoritpålägg på frukostsmörgåsen. :-)

Så var schlagercirkusen i full gång! Nere i Belgrad har repetitionerna pågått i flera dagar redan. Det känns konstigt att inte vara där. Under de senaste åren har jag haft möjlighet att följa repetitionerna redan från början, men i år åker jag ner först den 18.5 - lagom till invigningsfesten! :-) Det är krassa ekonomiska realiteter som gör att jag sitter här hemma och skriver mitt manus i stället. I år är det ju hela tre sändningar inom loppet av 5 dagar, det kräver en del förberedelser. Ska bli skönt att komma ner. Först där kan man få den riktiga stämningen! Om allt det tekniska funkar har jag tänkt skriva dagbok varje dag nere i Belgrad.

Det har hänt en hel del sedan sist. I slutet av april hade jag glädjen att vara med om en fantastisk ABBA-konsert i en alldeles knökfull Bollhall i Ekenäs. Ett helt gäng med 13-17-åringar från Ekenäs högstadieskola och gymnasium gjorde en konsertversion av sin ABBA-musikal "Does Your Mamma Know" som gick för fulla hus i vintras. Till konsertversionen var jag och Gigi Sannholm (som jag jobbade med i The Swing Sisters) inbjudna som gästartister. Vilken häftig upplevelse! Jag är SÅ himla imponerad av alla duktiga solister i lilla Ekenäs. Och vilken kör! För att inte tala om bandet! Alla är glada amatörer och i yngre tonåren, men de låter som proffs. Var alldeles hög i flera dagar. Publiken stod upp i bänkarna och sjöng och dansade med!

En annan energikick fick jag av turnén med Teater Geist och Folktinget. Jag och Lilli Sukula-Lindblom gör improvisationsteater på Folktingets infodagar om vård på svenska, för finskspråkig sjukhuspersonal. Den här gången besökte vi Helsingfors, Seinäjoki och Karleby. De får ett mastigt (men nyttigt infopaket) av allehanda förståsigpåare och så är jag och Lilli med för att lätta upp stämningen mellan varven. HUR roligt som helst! Och så himla roligt att märka den positiva inställningen till vård på svenska i så enspråkigt finska trakter som Seinäjoki. Där skulle jag gärna läggas in för vård om jag blev sjuk. För er som inte hänger med här, kan jag kort säga att Finland ju är ett tvåspråkigt land. Men vi svenskspråkiga är i minoritet. Långt i från alla kan majoritetsspråket finska - allra minst när de är allvarligt sjuka eller gamla och dementa. Eller under skolåldern. Då är det viktigt att personalen kan ge den vård på modersmålet som alla finländare garanteras enligt Finlands lag. ALLA finskspråkiga finländare har läst svenska i skolan - men många har aldrig haft en möjlighet att tala svenska i vardagen. Därför har språket fallit i glömska. Syftet med turnén är att få finskspråkiga vårdare att förstå hur viktigt det är med språk på modersmålet (att det de facto är en bidragande orsak till snabbt tillfrisknande!) och att få folk att VÅGA tala svenska. Att strunta i HUR det låter. Huvudsaken är ATT det låter! Alla har ju trots allt lärt sig grunderna i skolan. Jag är stolt över att få vara med i det projektet.

Dessutom var det premiär för det nya dansbandsprogrammet P4 Dans med Thomas Deutgen i Sveriges radio, häromveckan. Jag är med som sidekick i programmet, som den "kritiska dansbandsvännen" eller kanske ovännen rentav? Programmet rekommenderas varmt - både för vänner och ovänner av dansbandmusik.

Nu ska jag dyka in i schlagervärlden en stund igen. Fördelen med att göra förberedelserna här hemma är att man kan gå ut och in ur Planet Eurovision. När man väl är där är man fast.

Hjälp vad dagarna rusar iväg! Det är nästan en månad sedan jag skrev här senast. Men ändå är jag ett år äldre. :-) Har fyllt 34 sedan sist och tackar för alla gratulationer som strömmat in. Det blev lite tjatigt att publicera alla i gästboken, men jag har förstås läst alla rara hälsningar. Jag passar på att tacka er alla här i stället. Tack! Det är skönt att vara vuxen. Känns som att 34 år är den bästa ålder man kan ha. Eller kanske det är 44, 54...? Återstår att se. Det är kanske som med ungarna - de befinner sig alltid i den bästa åldern. Älskade att ha små nyfödda hemma och tänkte att det säkert är den bästa tiden. Men så lärde de sig jollra och krypa och gå och prata - och då var DET den bästa tiden. Men så kom den underbara lekåldern. Just nu är jag övertygad om att den bästa tiden är förskole- och lågstadieåldern. Snart kanske jag tycker att puberteten är den mest intressanta? Ska bli spännande att se. På tal om ungarna, så plockade vi idag årets första vitsippor. Plötsligt var hela backen full av dem. Har inte ens hunnit lägga märke till att de "var på kommande". Stora, tummade buketter på alla bord. Doft av jord och pånyttfödelse.

Vi lever just nu i lugnet före schlagerstormen. Den 20 maj kör ju cirkusen igång med Semifinal 1 i Belgrad. Redan nu pågår förstås febril verksamhet på plats och ställe, så att allt skall vara klart för drabbning om en dryg månad. Före det ska ni ju få bekanta er med alla de 43 bidrag som slåss om segern i Eurovision Song Contest 2008. FST5 kör igång med "Inför ESC 2008" tisdagen den 22 april klockan 18:30, svensk premiär blir det i SVT1 söndagen den 27 april. Utan att avslöja vad vi i panelen tycker om årets låtar, kan jag väl säga att det sågas och hyllas i känd stil. Och sällan är alla överens... Smaken är ju som baken – en del har mycket och andra har lite. :-)

Vid sidan av schlagern jobbar jag med höstens avsnitt av "Allt ljus på..." Det blir 8 helt nya program med premiär i oktober. Som vanligt blir det artister från hela Norden. I det här skedet ska jag ännu inte avslöja vem som kommer... Men det blir intressanta personer som modigt och öppet berättar om sig själva. Både äldre och yngre artister som sjunger allt från schlager och musikal till visor, jazz och swing. Före höstens nya program kommer vi att sända tre av vårens program i önskerepris. Det har strömmat in en massa feedback och många program har önskats i repris, ja egentligen alla. Det är tyvärr inte möjligt att uppfylla, men de tre program som önskats mest sänds i FST5 i juni. Ni hittar datumen i Kalendern. Där finns också sändningstiderna för radioversionen av "Allt ljus på..." som sänds i Radio Vega i sommar. Där varvas bortklippta pärlor ur TV-serien med musik från skiva med alla de 8 artister som var mina gäster nu i våras. Eller i vintras rättare sagt... Våren är ju här först nu! Tänk att det där skoltänket - att våren börjar i januari när vårterminen inleds - ännu sitter kvar? Så 34 år man är.

Nu är det klart vem som sitter i "Nordiska rådet" i programmet "Inför ESC 2008"! Speciellt nordiskt blir det tyvärr inte i år... Norge, Danmark och Island har dragit sig ur schlagersamarbetet inom Nordvisionen. Tyvärr! Har själv tyckt att det samnordiska konceptet varit närmast genialt. Vi borde samarbeta mera i Norden! Därför är jag nog lite besviken. Men det nya samarbetet mellan SVT och YLE/FST5 blir alldeles säkert minst bli lika bra. Kanske bättre rentav?! Det får ni tittare avgöra. I juryn finns i år 4 svenskar och 1 finlandssvensk, alltså jag. Mina kolleger i juryn i år är artisterna Lena Philipsson och Shirley Clamp och komikerna Thomas Järvheden och Babben Larsson. Inte så illa! ;-) Programledare är som vanligt Christer Björkman. Premiär blir det i FST5 den 22.4. SVT kör i gång några dagar senare, den 27.4. Ser SÅ mycket fram emot det här! Nu gäller det att plugga alla 43 låtar, så att man har nåt att säga... Roliga tider!

Egentligen borde jag vara trött och utschasad efter veckoslutets Kvinnodagsturné med min dragspelare Calle Pettersson och Lill-Britt Siv. Men tvärtom är jag full av energi – trots många kilometer på vägen och korta nätter. Turnén var en succé! Vi fick sjunga inför fullsatta salar i Karis, Åbo och Borgå. Överallt mötte vi en fin, lyssnande publik som var med på noterna. Jag känner mig så där allt igenom lycklig när jag får stå på en scen och sjunga för folk som LYSSNAR, som tar in det vi förmedlar på scenen. Och vilken kick det är att få jobba med inspirerande mänskor... Lolita, Maria och Anna x 2 i Lill-Britt Siv är fantastiska alla 4! Både som artister och privatpersoner. Det samma gäller ju för Calle. Tänk att man kan ha så roligt när man jobbar... Jag hoppas (och vet) att det här bara var början på vårt samarbete. Vi har en hel del planer – mera eller mindre galna. Jag längtar efter mera! En skojig detalj; i Borgå satt Carita Holmström i publiken när jag sjöng min svenska översättning av hennes ESC-låt ”Keep Me Warm” från år 1974. Efteråt tackade hon mig och sa att den svenska texten de facto var bättre än originalet... Det lever jag länge på! Tack till alla er som kom och lyssnade och speciellt tack till alla er som hört av er med feedback. Det värmer alltid.

Då var Finlands bidrag i Eurovision Song Contest 2008 utsett; hårdrockslåten "Missä miehet ratsastaa" (Där männen rider). Lika bra att erkänna det direkt - jag är nog lite besviken. Allt annat vore en lögn. Men finnarna fick som de ville – och det är huvudsaken. Finska folket och Teräsbetoni är att gratulera! Tyvärr tror jag att en stor besvikelse väntar i Belgrad...

Det var väl inte direkt en skräll att Teräsbetoni gick och vann? Däremot nog att den udda fågeln Cristal Snow lyckades knipa en tredje plats. Det trodde jag inte om de finska TV-tittarna! Skojigt att en så annorlunda artist röstas fram av folket. Att Kari Tapio var så nära att knipa segern var också en överraskning för mig. Och roligt för honom! Jag tror dessutom att en andra plats i den finska finalen är en snyggare merit i hans CV, än en eventuell vinst som i förlängningen kunde hade inneburit ett magplask i Belgrad. Att min egen favorit Mikael Konttinen inte ens knep en plats i top-3 var en stor överraskning och besvikelse för mig. Tycker fortfarande att det hade varit den mest värdiga vinnaren. En annan låt som helt oväntat seglade opp som en favorit för mig igår var "Cupido" med Movetron! Snygg show och en fungerande helhet. Skulle inte ha varit nåt att skämmas över i Belgrad.

Det är väl kanske inte Teräsbetoni heller, nödvändigtvis... Det finns inga andra heavylåtar med i startfältet ännu – så här långt. Och många européer älskar hårdrock! Så i bästa fall kan det innebära en del röster. Men å andra sidan fanns det bara en enda heavylåt med i fjol också – ni minns kanske tjeckiska Kabat? De kom på absolut sista plats... Tyvärr tror jag att Finland igen en gång har gjort en klassiker i Eurovisionssammanhang; missat trenden med några år. Ovänner av hårdrock har redan utmålat Finland som jumbo i sin semifinal. Det hoppas jag verkligen inte. Sämst är vi inte! Både Estland och Irland förtjänar en mycket sämre placering än Teräsbetoni! Men nån finalplats tror jag inte att vi ska gå och hoppas på... För att nå den stora finalen måste vi igen en gång göra en Lordi! Och det innebär INTE att man tävlar med heavy. Det innebär att man kommer med nåt oväntat, nåt oförutsägbart. Det kan man inte säga om Finlands låt i år.

Mera TV; jag har fått mycket positiv feedback för nya programserien "Allt ljus på...". Tack till alla som hört av sig! Det är många som har berörts starkt av intervjuerna och jag har fått långa e-mail från folk som känner igen sig i det som mina gäster talat om. Många säger att de fått nya perspektiv på sina egna grubblerier. Fattar ni vilken ynnest det är att få göra ett sånt program? Imorron måndag fortsätter serien med den levande underhållningslegenden Danny. För schlagervänner kan jag rekommendera Eiríkur Hauksson, Cyndee Peters och Jari Sillanpää som kommer senare under våren.

I kväll är det premiär för mitt nya program "Allt ljus på..." klockan 21:10 i FST5. Missa inte det! I det första avsnittet får ni möta sångerskan och skådespelerskan Pirkko Mannola som bjuder på anekdoter ur sin halvt sekel långa karriär. Det är i dessa dagar exakt 50 år sedan hon utsågs till Miss Finland. Efter det har hon gjort karriär som sångerska och skådespelerska både hemma och utomlands. Främst i Tyskland där hon var storsäljande schlagersångerska under början av 60-talet - som enda finländska sångerska bland skandinaviskor som Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Men hon gjorde också stor succé som "Flickan i soppan" på Liseberg i Göteborg. Pjäsen sågs av otroliga 130.000 personer i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Lägg till det en lång rad filmer, TV-serier, pjäser och musikaler. Folkkär har Pirkko varit enda sedan genombrottet. Men kritikerna har kanske inte alltid varit helt rättvisa? I Finland, där konsten ska "värkas" fram, har hon ibland uppfattats som oseriös rentav. Där ser man vad lite hederlig glädje och piggt humör kan ställa till med! I kväll kan du se henne sjunga på tre olika språk i "Allt ljus på: Pirkko Mannola". Vid sidan av gamla godingar bjuder hon också på musik av bland andra Mikael Wiehe.

Avslutningsvis några ord om helgens schlagerkarnevaler. Det händer på alla möjliga fronter i Europa just nu. Vad jag tycker om alla europeiska låtar kan ni se i "Inför ESC 2008" som sänds i FST5 med början den 22 april. Programmet är rätt så förändrat den här säsongen, men poängutdelning i gammal god stil ska det bli. Och jag är en av domarna. Men i väntan på det måste jag ändå kort kommentera hur det går här i Norden. Norge är att gratulera till ett bra val. Min största favorit "Andagassii" tog sig visserligen inte till Gullfinalen, men mina två andra favoriter gjorde det; Veronica Akselsen med "Am I Supposed To Love Again" och Maria Haukaas Storeng som vann med "Hold On Be Strong". Tror att den har goda chanser att klara sig i Belgrad. Heja Norge! I Sverige bjöds det som vanligt på underhållning av högsta klass. Jag beundrar SVT för deras förmåga att år efter år leverera helgjutna, njutbara shower som är spännande enda fram till slutet. Dom är ljusår framför många andra europeiska länder - däribland Finland, tyvärr. Man kunde säga så mycket illa (och elakt) om den finska semifinalen i fredags, men det bär mig emot att racka ner på mina kolleger på YLE. Rent låtmässigt har Sverige inget försprång, däremot. I bägge länderna bjöd man på en halvslö inledning, med låtar som varken var bra eller dåliga. Med ett undantag - jag älskade Suzzie Tapper och hennes "Visst finns mirakel"! Hoppas att hon tar sig till Globen! Att Amy Diamond tog sig till Globen var helt rätt. Har ändå svårt att tro att hon kan kamma hem hela vinsten. Det gör nog inte heller Christer Sjögrens schlagerpekoral. Hemma i Sverige fungerar den kanske som ett "skojigt" nummer? Ute i Europa skulle den enbart uppfattas om en ovanligt irriterande spyfluga. I den finska semifinalen hade jag skickat Hanna Marsch och Crumbland till finalen och Kari Tapio och Movetron till Andra chansen. Det finska folket gjorde precis tvärtom.

Jag hör till dem som sedan november har gått omkring och förfasat sig över den dåliga vintern. Men i morse insåg jag att jag har givit upp. Jag längtar redan efter våren! Fåglarna kvittrade vid husknuten när jag öppnade dörren i morse och det var ljust som på dagen redan klockan 9. Kaprifolen vid trappan är dessutom full av knopp. Måtte det inte bli vinter! Istället vill jag ha tussilago och solsken.

Ett annat säkert vårtecken - i kväll kör schlagercirkusen igång på allvar också här i Finland. Den första av tre semifinaler sänds i TV2 klockan 21:00. Ikväll tävlar singer-songwritern Hanna Marsch, Kari Tapio (Finlands Alf Robertson), Movetron (återuppstått technoband från början av 90-talet) och rockbandet Crumbland om två finalplatser. Från varje semifinal går två låtar vidare. De som faller ut under vägen gör upp om ytterligare 2 finalplatser i en version av "Andra chansen". Den ordnas i anslutning till den stora finalen, vilket är lite märkligt. Eftersom finalen har betydligt högre tittarsiffror än semifinalerna (vi snackar flera 100 000 tittare) har de två låtar som tar sig till final via Andra chansen en klar fördel. Den stora finalpubliken får höra de låtarna två gånger och de andra låtarna bara en gång. Känns ogenomtänkt tycker jag.

Jag har nu hört alla de 12 låtarna ett tiotal gånger. Efter första genomlyssningen kände jag nog en viss tomhet. Framförallt saknade jag bra refränger, låtar som sätter sig, som smittar, som gör en glad. Men ju flera gånger jag har lyssnat - desto bättre har de blivit. Det är klanderfri, snyggt producerad radiopop för det mesta. Lite halvtrist, tyvärr. Det mesta känns som tredje singeln från ett album, för att citera en kompis. Men det finns några RIKTIGT bra låtar bland med. Nu får vi bara hoppas att det finska folket väljer rätt!

Ingen av mina favoriter tävlar i kvällens semifinal. Hanna Marsch gör en snygg liten sång, som tyvärr är för anonym. Med ett bra framträdande växer den kanske? Kari Tapio tävlar med en storslagen schlagerballad av en sort som jag tröttnade på redan 1983. På skiva låter det patetiskt rent ut sagt. Men kanske han levererar den så övertygande att man ändå inte byter kanal. Movetron gör en helt snygg dancelåt, med en smittande A-del. Med en bra refräng hade den kunnat bli hur bra som helst. Plus för att de sjunger på finska. Rockbandet Crumbland lever på sin sångare Jontte Genberg, en av de bästa sångarna vi har enligt mig! Låten är tyvärr tråkig. På inget sätt dålig, bara rena dussinrocken. Det mesta Crumbland har gjort tidigare är bättre. Ingen av mina favoriter tävlar i kväll, som sagt. Men kanske just din favorit finns med? Titta och rösta!

Det kommer att bli mycket chips och dipp i helgen. I morgon kör ju också den svenska Melodifestivalen igång. Minst lika spännande! Har bara hört en enda låt av dem som tävlar där, men jag är rätt övertygad om att den vinner. Charlotte Perrelli! En snygg, modern poplåt och en garanterad hit. Exakt vad hon behöver. Om bara norrmännen också lyckas välja rätt i sin MGP-final i morgon blir jag riktigt lycklig. Där är min stora favorit Ann-Mari Andersen med den sagolika "Andagassii" som sjungs på samiska. Det skulle behövas några riktigt bra låtar med i den stora europeiska leken nu. Det mesta som har utsetts hittills är antingen anonymt eller riktigt dåligt. Eller rentav motbjudande. Schweiz är ett lysande undantag! Hoppas att norrmännen inte gör mig besviken...

Vad stora ord det blev. Besviken, liksom? Det är bara nåt underligt med schlagern som gör att man dras med och lurar sig själv att det är viktigt. Och då är det väl det? För en stund åtminstone. Trevlig TV-helg!

Hej igen! Helt kort vill jag komma med ett hett bloggtips i dessa tidiga schlagertider. Det är många schlagervänner runtom i Norden som saknar Svenska YLEs eminente schlagerbloggare Tobias Larsson och hans minst lika eminenta åsikter och insikter. Han jobbar med andra saker inom YLE nuförtiden (de facto som researcher för Allt ljus på...) och bloggar därför i andra forum. Tillsammans med sin (och MIN) vän Nina Andrén kallar de sig "Posh & Becks of Eurovision" och bloggar på adressen eurovisiongossip.blogspot.com. Det är den enda schlagerbloggen du behöver! Läs den och roas och oroas av det senaste skvallret. På köpet får du nåt så ovanligt som ett analytiskt grepp och distans till ämnet. Hur vanligt är det när det gäller schlagerbloggar?

Gott nytt år govänner! Hoppas att året har börjat bra för er alla. För min del har årets första veckor inneburit en hel del arbete. Måndagen den 11 februari är det premiär för mitt nya program ”Allt ljus på...” i FST5. Det är ett samtalsprogram där jag möter olika nordiska artister – en enda gäst per program. Tanken är att artisterna den här gången ska få tala till punkt. Och dessutom sjunga! Varje vecka bjuder gästen på 4 låtar med vårt fina husband. Bland gästerna finns till exempel Christer Björkman, Hanne Krogh, Cyndee Peters, Eiríkur Hauksson och Jari Sillanpää. Det blir sammanlagt 8 program nu på våren. I höst fortsätter vi med flera avsnitt. Missa inte den här serien! Jag ser så mycket fram emot detta. Har redan i flera år gått och grunnat över idén och det känns fint att programmet äntligen blir verklighet. Har dessutom lyckats få en hel rad med intressanta gäster och världens bästa arbetsteam. Så det bara kliar i fingrarna att få sätta i gång med inspelningarna.

En annan sak som jag ser mycket fram emot under våren är den Kvinnodagsturné jag ska göra i Svenskfinland med min dragspelare Calle Pettersson och den ursköna, helgalna och genommusikaliska kvinnokvartetten Lill-Britt Siv från Sverige. I mars kommer vi att hylla kvinnan i Karis, Åbo och Borgå. I kalendern finns mera info. Och bland länkarna hittar ni Lill-Britt Sivs hemsida.

I helgen ordnades den 26:e Venla-galan – det vill säga Finlands motsvarighet till Emmy (USA) och Kristallen (Sverige). FST5 hade fått hela 9 nomineringar men lyckades den här gången bara ta hem ett pris. Johan Storgård fick priset för ”Bästa manliga skådespelare” i serien Gränsfall. Jag själv kom på tredje plats i kategorin ”Årets TV-personlighet” och firade hela natten nästan som om jag hade vunnit! För första gången avgjordes den kategorin med tittaromröstning och att en svenskspråkig programledare på lilla FST5 klarar sig så bra är nästan sensationellt, i alla fall unikt. Jag är stolt som en tupp – om ni tillåter. :-) Stort tack till alla er som röstade.

Nu väntar jag bara på snön, så att jag får prova mina julklappsskidor. Sköt om er.

Tänk att det aldrig slutar pirra i kroppen i juletider... Som barn inbillade jag mig att det skulle gå över med åren. Men ännu har det inte gjort det! :-) Väntar lika mycket som ungarna på att tomten ska komma. I år har jag önskat mig skidor och mycket snö – precis som i nån av barnvisorna. Längtar efter att åka ut på en lång skidfärd. Men det är klart att julen är mycket mera än tomtar och julklappar. Det bästa är nog att julen alla år kommer som ett andrum i vår stressiga värld. Några helt lediga dagar fyllda av ljus och värme mitt i den mörkaste tiden. Huset som är pyntat och fyllt av dofter och tindrande barnaögon. En annan favorit är julmaten... I kväll ska det ätas i flera timmar när hela tjocka släkten kommer på middag. Och så förstås julmusiken! Som barn lyssnade jag alltid på Anita Lindbloms underbara julskiva hos mormor och morfar. Ni kan förstå den glädje jag kände när jag hittade samma skiva i en butik häromåret. Det blir ingen jul utan den. Musiken för mig tillbaka till barndomen. Och det känns fint att kunna ge vidare ”mina” julsånger till mina barn.

Hej på er på årets mörkaste dag! Mitt i julstressen (som de facto inte är SÅ stressig - det är ju ROLIGT!) ska jag skriva några snabba rader. Jag har glädjen och stoltheten att berätta att jag i år igen är nominerad för en Venla (Emmy i USA, Kristallen i Sverige) för årets bästa TV-personlighet. Jag börjar i och för sig få rutin i det hela... Det torde vara fjärde gången jag är nominerad. Men det är lika stort varje gång! Jag är SÅ stolt! Och drömmer förstås om att få priset... Men konkurrensen är stenhård och det är redan stort att vara en av kandidaterna. I år är det för första gången folket som avgör vem som vinner i den här kategorin. Vill du rösta på mig ska du skriva "esiintyja 9" och skicka det till nummer 16233. Röstningen pågår fram till 12.1 då Venla-galan sänds direkt i TV1. Du kan läsa mer på adressen www.yle.fi/venla. För att rösta måste man ha ett finländskt abonnemang.

Hej igen alla vänner! Tiden rusar iväg. Idag har vi tänt det tredje adventsljuset och det är bara en vecka kvar till jul. Spännande tider för stora och små barn. Jag har nästan alltid varit en julmänska. Hade några år alldeles i början av vuxenlivet då jag var lite ”anti-jul”. Men det är skönt att ha landat på rätt sida igen. Julen blir så där underbart Viktig när man får barn. Magin blir tydlig igen, när man upplever julen genom dem – ser den med deras ögon. I år ska vi fira julen med stort släktkalas hemma hos oss. Många barn och många vuxna med massor av god mat och dryck och en hel del julklappar… Och så förstås musik och gran och pynt och hela härligheten. Lite julkyrka också mellan varven – för att inte tappa andligheten mitt i allt konsumerande.

Det har hänt en hel del sedan jag skrev senast. Först var det ju finalen i MGP Nordic i Norge. Vi hade en helt fantastisk vecka i Oslo – tack till alla som var med! Trots att det inte blev någon superframgång för Finland (sett i placeringar) kan vi ändå vara nöjda. Både Sister Twister och Linn presterade superbra och fick massa beröm av förståsigpåare på plats i Spektrum. Många tyckte att Finland borde ha vunnit! Och det gjorde vi också på sätt och vis. Vi gjorde en fin premiär i MGP Nordic och kommer att vara med och slåss om vinsten också nästa år. Dessutom fick alla inblandade en massa nya kontakter runtom i Norden. Och sånt gör en nordist själaglad! Jag hoppas verkligen att TV-samarbetet i Norden kunde utvecklas. På det sättet skulle vi alla få en naturlig kontaktyta till varandra.

Finlands 90-årsdag har vi också firat. För min del i arbetets tecken (till en början…), då vi sände direkt från presidentens självständighetsbal. För fjärde året i rad var jag reporter i vimlet. Det är lika trevligt varje år att klä sig i frack och bege sig till slottet. Man träffar en massa intressanta mänskor, både som reporter och efteråt när man minglar runt bland gästerna. Vi fick mycket bra feedback efter sändningen och tittarsiffrorna var också glädjande höga. Stundvis lär en halv miljon tittare ha sett oss… Där fick alla olyckskorpar tji. De har ju kraxat en hel del med sina fula stämmor i insändarspalterna i diverse tidningar hela hösten. Jag orkar inte ge mig in i diskussionen, men HERREGUD vad man har varit frestad allt emellanåt! Tror ändå att det inte leder nån vart att käbbla med folk som har bestämt sig för att ogilla allt vad FST5 heter. Folk får absolut ha de åsikter de vill (det SKA de ha) – men när de far fram med osanningar och osakligheter blir jag lite irriterad å min arbetsgivares vägnar. Det finns plötsligt SÅ många ”experter”, som har SÅ starka åsikter. Och i slutändan poängterar de ofta att de aldrig ser på kanalen…? Måste säga att jag har svårt att ta såna gnälltanter (som oftast de facto är farbröder) på allvar. Det om det.

Nu börjar slutspurten inför julen. Stressa inte ihjäl er! Kom ihåg att njuta och ta er tid att andas mitt i allt som måste göras. Ring till exempel till nån vän som du inte ringt till på länge. Det ska jag göra. Julkramar från, Thomas

Vilken fantastiskt rolig helg jag har bakom mig! ”Visor med schlagsida” turnerade i Svenskfinland och vi hade glädjen att sjunga inför mera eller mindre fullsatta salonger i Hangö, Kimito och Lovisa. Vilken stämning det blev! Jag vill alltid blanda olika sorters känslor i mina konserter. Det blir en hel del tvära kast som kräver en del av publiken… Känslan när man känner att alla verkligen hänger med, att folk suger i sig av det man sjunger och säger, gör mig nästan hög. Tack till alla er som kom. Både Calle och jag fick en massa fin feedback efter konserterna och också i pressen har det varit idel lovord. Så det lär nog inte räcka länge förrän vi är ute på banan igen. I december gör vi ett gästspel i Luleå med vår show!

Har minst lika höga förväntningar inför nästa weekend. Imorron åker vi iväg till Oslo för att börja ladda inför den stora nordiska finalen i MGP Nordic, nu på lördag. Missa inte den! FST5 sänder direkt med mig som kommentator. Och på scenen slåss Sister Twister och Linn mot artisterna från Sverige, Norge och Danmark. Eller slåss och slåss… Under veckan kommer det mest att handla om att bli goda vänner och idka god nordisk grannsämja. Nordiska samarbetsprojekt av det här slaget gör mig lycklig! Vi borde samarbeta så mycket mera i den nordiska familjen. Det är en vitamininjektion. Precis vad man behöver i gråa november. Knäpp på TV:n på lördag och låt dig smittas av glädjen! Nu ska här packas pappas kappsäck.

Hej alla! Det har varit lite tyst här på hemsidan på sistone… Beklagar! Jag har fått en massa gulliga mail av folk som undrar om jag är sjuk eller nåt eftersom det har varit så låg aktivitet här. Men det går absolut ingen nöd på mig! Tvärtom. Det har bara varit en massa aktivitet på andra platser istället. Jag lovar att jag ska vara lite aktivare i fortsättningen. Tar det samtidigt som ett bevis på att här ändå vanligtvis händer en del, när folk hör av sig med oroliga mail efter några veckors tystnad… :-)

Det mesta av min tid har gått åt till MGP 2007. Tävlingen avgjordes för en dryg vecka sedan och det var ju Sister Twister som vann med ”Fröken Perfekt”. De får nu åka till Oslo och tävla i den stora nordiska finalen den 24.11. Det får också tvåan Linn Nygård. Våra två ”vinnare” är superbra och det ska bli himla spännande att se hur långt det bär ute i Norden… Min tippning är att det bär RIKTIGT långt! Missa inte finalen! Om låtarna där håller lika hög standard som i den finländska finalen så blir det superfin underhållning. Vilken som helst av alla de 10 låtar som tävlade här hos oss kunde ha vunnit. De var alla så bra och sköna på sitt sätt. Jag är övertygad om att vi kommer att se och höra mera av alla dem som tävlade i MGP 2007. Själv känner jag mig nästan lite som en pappa till dem alla – eller i alla fall som en storebror. Jag är så stolt över dem och glad att jag har mött dem. Det är nog det bästa med mitt jobb – att jag får träffa så mycket mänskor. Tack till er alla om ni läser det här!

Nu i helgen ska jag och Calle Pettersson ut på miniturné i Svenskfinland med vårt program ”Visor med schlagsida”. Som namnet säger kommer vi att bjuda på visor och schlager – i en salig och hämningslös blandning! Finlandssvenska visor från medeltid till nutid möter ABBA och Lordi… Låter kanske galet? Det är det väl nog också. Hoppas jag. Vi vill sprida glädje i den mörka tid vi lever i just nu, både rent geografiskt så här års och mentalt. Den ohyggliga skolmassakern i Jokela har berört och skakat många av oss… Ingen inser väl ännu till fullo vad som skedde. Men efter att den första chocken har lagt sig känner sig många ganska tomma inuti. Man kan ju fråga sig om man ska fylla det tomrummet med visor och schlager… Men varför inte? De tankar och den tröst man finner i fina vistexter och den glädje som schlager i bästa fall förmedlar kan säkert lindra för en liten stund i alla fall. Också om man sörjer över allt det hemska som har hänt är det knappast opassande med lite glädje. Det är trots allt just så fantastiskt ordnat att livet alltid går vidare. Också för dem som drabbades värst av katastrofen. Jag tänker ofta på dem.

Jag fick ett SMS av en av mina klokaste vänner i dag. Översatt till svenska skrev hon ungefär så här: ”Jag älskar hösten. Den kommer till oss varje år som en gåva – också om vi inte förtjänar den. Som en ny möjlighet, trots alla våra felsteg och chanserna vi valde att ignorera. Kylig och glasklar kommer hösten oss likväl till möte; jag skall tvätta dig ren”. Just så vill jag gärna se hösten. Fast det är nog lättare sagt än gjort en regnig måndagsmorgon när vinden är kall och jävlig och ungarna trötta och griniga och man själv långt ifrån vuxen… Men nästa gång ska jag försöka minnas hennes kloka ord. :-)

För en vecka sedan sjöng jag på Kannbro teater i Esbo i premiärupplagan av konsertserien UNDERLANDET med Benny Törnroos som värd. Kannbro teater ligger under marken – ”under landet” – insprängd i berggrunden i ett bombskydd. Det blev en jättefin atmosfär där nere. Det kändes verkligen som att man lämnade den här världen för en stund. Publiken lyssnade andäktigt och det var också lätt för oss på scenen att lyssna på publiken. Lite magiskt nästan… Nästa gång är Jack Vreeswijk gäst i UNDERLANDET. Han turnerar i Finland i slutet av oktober. Missa inte det.

Själv ska jag ut på miniturné tillsammans med Calle Pettersson i mitten av november! Vi kommer att bjuda på vårt nya program ”Visor med schlagsida” i Hangö, Kimito och Lovisa. Du kan kolla in platser och tider i kalendern! Det blir schlager i visdräkt och visor i schlagerskrud. Finlandssvenska visor möter schlagerlåtar från Norden och Europa som möter filmmusik och evergreens som möter Cyndi Lauper och Kristina Lugn… Nåt för alla vågar jag lova! Välkomna.

Hälsningar från det underbara Karlskrona! I helgen jobbade jag där för Sveriges radio under deras Radiofestival i Hoglands park. Oj vad skojigt det var! SR Blekinge fyllde 30 år och firade stort med familjefest med bland annat Anna Book, Idol-Erik och Ulf Lundells fantastiska gitarrist Janne Barck på scenen. Och med Ministjärnorna som jag hade den stora glädjen att leda. 11 verkligt duktiga tjejer från hela Blekinge tävlade i strålande solsken inför flera tusen personer. Vilket ös! Vinsten togs hem av en 13-årig tjej som heter Miranda Idberg. Lägg det namnet på minnet! Under dagen hann jag också stå i Radiotältet och leda Schlagerfrågesport med Sofia från Melodifestvalklubben. Vi hade verkligt roligt; snurrade på lyckohjul och delade ut vinster och snackade om ditt och datt med folk. Kändes som Bingolotto Light. Tack till alla er som hälsade på i tältet och till alla andra Blekingebor som jag sprang på under helgen.

Utöver jobb hann jag också slå runt lite grann med goda vänner och gå från dukat bord till dukat bord med läckerheter som överträffade varandra. Smakade bland annat för första gången på smörfisk. Fantastiskt gott! Vi badade också utomhusbubbelpool under stjärnorna i Sölvesborg och sjöng gamla schlagerlåtar och drack bubbel… Låter det inte ganska härligt? Det är inte utan att man längtar tillbaka. En av Melodifestivalens semifinaler hålls ju i Karlskrona nästa år. Tror bestämt att jag ska göra mig nåt ärende ditåt då. Senast då.

Här hemma fortsätter jobbet med Melodi Grand Prix. Så småningom börjar det klarna hur showen kommer att se ut. Har höga förväntningar – både på våra tävlande och på gästartisterna. Kan inte ännu avslöja vem de är, men de har en stark schlagerkoppling… Den finländska finalen hålls alltså den 2 november och den sänds direkt på FST5 och nätet och några dagar senare i hela Norden. Missa inte det!

Före det ska det bland annat bli lite visor i en konserthelhet kallad UNDERLANDET, fredagen den 28.9 i Kannbro, Esbo. Det är Benny Törnroos skivrelease som jag har fått äran att gästa. Utöver mig kommer också boxaren och författaren Eva Wahlström och konstnären Kalevi Liski att medverka. Hoppas att vi ses där. Njut av hösten på ditt eget sätt.

Nu börjar jag vara redo att ta emot hösten. Varje år gör jag först lite motstånd (eller försöker i alla fall…) när sommaren håller på att ta slut. Man vill liksom ta ut det där sista av sol och värme och ledighet och kravlöshet. Men när det ohjälpligen blir både regnigt och kallt och vardagen igen kastar sig över en, så är det inte så mycket att göra åt saken. Man får börja längta till nästa sommar. Och fram till dess förhoppningsvis ha nåt trevligt att syssla med. Det har jag i år (igen)!

Jag ska under hösten jobba med Melodi Grand Prix Nordic 2007. Finland är för första gången med i de nordiska barnens egen ”ESC” – där de själva både gör och framför sina låtar. Spännande! I våras gick vi ut med en inbjudan till alla finlandssvenska 8-15-åringar. Vi fick in sammanlagt 170 bidrag av vilka en jury vaskade fram 10 fantastsiska finalister. Den 2 november hålls den finländska finalen i direktsändning i FST5. Jag och Eva Kela har fått äran att leda finalen. Folket avgör sedan vilka två som får åka till den stora nordiska finalen i Oslo den 24 november och representera Finland. Ni kan läsa mera om projektet på MGP:s hemsida på svenska.yle.fi. Förra helgen hade vi träningsläger med alla finalister på Lärkkulla i Karis. De övade hela helgen från morgon till kväll med proffsiga lärare! Det dansades och sjöngs och uppträddes så det stod härliga till. Otroligt roligt att få vara med i det här projektet. Att få lyssna på proffsiga, unga och ivriga stjärnor och se dem bli bara bättre och bättre – och dessutom få betalt! Okej, projektet innebär ju en hel del arbete också… Det ser jag fram emot. Så för min del för hösten komma nu!

Dessutom ser det ut att bli en hel del spelningar i höst! Jag och min dragspelare Calle Pettersson hade succéartad premiär för vårt nya schlagerprogram för en dryg vecka sedan. Alla tiders publikrekord på Café Gamla Stan i Ekenäs – över 1000 personer! Det är bara så himla roligt att göra det här programmet. Håll utkik i kalendern efter spelningar så ses vi kanske under hösten! Energi till er alla!

Sommarsemestern lider mot sitt slut… Men sommarvädret tycks fortsätta. Underbart! Många har klagat över vädret den här sommaren – men jag tycker att det har varit hur bra som helst. Sol mest hela tiden och någon liten regnskur nu och då. Ibland någon lite större störtskur också i och för sig. Men så ska det ju vara! Så slipper man vattna i trädgården. Och så växer svamparna i skogen. Hittade en hel hög med kantareller häromdagen. Lycka.

Den här semestern har varit min bästa någonsin. Har inte gjort nånting! Bara slappat och laddat batterierna. Umgåtts med familjen och vännerna, solat och badat, ätit och druckit gott… Har till och med lyckats hålla sommaren fri från spelningar – i alla fall nästan. Men nu kliar det igen i fingrarna. Den 21 augusti är jag tillbaka på banan med ett helt nytt schlagerprogram tillsammans med min vän Calle Pettersson. Premiär blir det på Café Gamla Stan i Ekenäs. Välkomna! Vi bjuder på allt från ABBA till Lordi, med dragspel och stämsång ;-) Och så blir det också en svensk version av ”Molitva”, en text som jag själv har gjort. Så lite produktiv har jag ändå varit under semestern!

Nu väntar frukost på terrassen och sedan ett morgondopp. Må så gott och njut av livet!

Hej igen! Sommaren tycks ha tagit paus. Kvicksilvret har sjunkit flera grader och himlen är grå och titt och tätt öser regnet ner… Lite trist förstås. Men skönt också! Man kan unna sig långa sovmorgnar och sitta inne och skriva dagbok till exempel. Och läsa!

Håller på med två olika böcker just nu som jag gärna rekommenderar. Den första är Eric Ericssons ”Brev till samhället”. Den är helt enkelt en samling med mera eller mindre galna brev som han har skickat till olika myndigheter. Det handlar om klagomål, feedback och ibland direkta hot. Lite som Hassan (ni minns busringarna i Sveriges radios P3) i brevform, alltså. Efter varje brev får vi läsa svaret han fått. Och de är de facto oftast ännu roligare! Ännu ett bevis på att verkligheten överträffar dikten. Samtidigt också en hyllning till det gamla goda Brevet. Den andra boken jag läser är en norsk nyklassiker; Berlinerpopplarna av Anne B Ragde. Hemma i Norge lär den ha sålts i nästan en halv miljon exemplar. Jag har bara börjat läsa boken ännu så jag ska kanske inte uttala mig så mycket. Temat i boken är försoning. En gammal mamma ligger på sin dödsbädd och tre bröder möts där för att reda upp gamla oförrätter. Boken har en oerhört skön stämning. Så fort man håller en paus i läsandet, längtar man tillbaka till världen som Anne Ragde målar upp. Njutningsläsande med andra ord.

Lite har jag också hunnit jobba. Förra veckan gav vi en sommarversion av ”Exploshow 2007” i Närpes ishall. Jag har ju redan tidigare öst beröm över Närpes skolmusikkår här i dagboken. I våras turnerade vi i svenska Österbotten och gav sex föreställningar fulladdade med musik och energi. Gränsöverskridande på många olika nivåer; glada amatörer möter slipade proffs, ungdomar möter äldre, olika regioner möter varandra, och en massa olika musikstilar samsas i en och samma show. Standarden och stämningen var hög och den internationella publiken med folk från Finland, Sverige, Norge och USA stod upp i bänkarna efter båda föreställningarna. Om ni nångång har en möjlighet att se Närpes skolmusikkår – gör det! Också om ni vanligtvis är allergiska mot amatörmusik. Det här är oerhört proffsigt och snyggt. Så nära man kan komma Rhapsody In Rock här i Finland, vågar jag påstå! På fotografen Linus Mickelssons hemsida kan ni se snygga bilder från showen. Här är en länk: www.mickelsson.net/era/?show=83&nmp=Galleri&p=Galleri

Så var juli här. Och det blir igen mörkare för varje dag som går, brukar pessimisterna nogsamt påpeka. Mig stör det inte alls att det blir lite mörkare. I och för sig älskar jag ljuset men så länge det ändå är sommarljust på dagarna är jag nöjd. Augusti är min favoritmånad. Varma, mörka kvällar. Då ska jag sitta på min nybyggda terrass (som byggs just nu…) och njuta. Kanske det blir nån kräftskiva?

Nåja – allt detta prat om mörkret är egentligen bara en åsnebrygga till ett tips jag vill komma med. YLE har äntligen börjat lägga ut alla TV-program på nätet på en sida som kallas Arenan. Du hittar den under svenska.yle.fi. Nu kan ni alltså alla se programmen på FST5, om ni så bor i Sverige, Danmark eller Nicaragua. Antingen LIVE när de sänds eller efteråt. Jag gör gärna reklam för allsångsprogrammet ”Fångad av en sång” där jag är gäst i premiärprogrammet den 9 juli. Sjunger ABBAs Fernando och förstås en ESC-vinnare som allsång! På söndagar kan ni se ”Analoga backspegeln” med repris på tisdagarna. Första avsnittet sändes i dag och fick till min stora glädje beröm av Hufvudstadsbladets oerhört kritiska (och sjukt roliga formuleringskonstnär) Malin Slotte. Det om det. Andas ut och in och ät mycket jordgubbar!

Glad midsommar allihopa! Hoppas att ni alla får just en sådan midsommar som ni vill ha och behöver. Själv behöver jag en lugn och skön helg – och det ska det också bli. Idag börjar min semester. Och jag förstår Nalle Puh när han påstår att honungen egentligen är som godast just INNAN man börjar äta den. Ännu är allt framför oss! Jag ska ladda batterierna som just nu onekligen känns rätt tomma. Det gångna året har varit givande och superroligt men också slitande. Nu ska jag bara vara… Lyssna inåt. Utmanar dig att göra det samma. Sommarkramar, Thomas

Ljusa hälsningar till er alla på årets ljusaste dag! Det har igen en gång gått en tid sen jag senast skrev… Beklagar att det blir allt glesare mellan dagboksinläggen här. Ska försöka skärpa mig. Har stått i med en hel del. På jobbet har vi spelat in en ny serie som börjar gå i FST5 den 1.7. Programmet heter ”Analoga backspegeln” och är en tillbakablick på nästan 50 år av analoga TV-sändningar i Finland. Den 1.9 går ju Finland in i det digitala tidevarvet. I ”Analoga backspegeln” bjuder vi på en massa klipp ur arkivet varvat med nygjorda intervjuer med dem som gjorde programmen. Med mig i studion har jag varje gång en panel som diskuterar kvällens tema. Sevärt för alla er som gillar nostalgi!

Förra helgen gick i ett härligt sus och dus och visrus. Det var Nordisk Visfest i Hangö! Två fantastiska konserter bjöds det på igen en gång med underbara artister från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Färöarna. En massa inspirerande mänskor från hela Norden samlade på en och samma plats – vilken kick! Trots att man inte hinner sova får ändå en massa energi. Såg dessutom solen gå upp både på lördag och söndag och det ger en kraft varje gång. Tack till alla er som medverkade i Visfesten på sätt eller annat. Och alla ni som aldrig har varit med – se till att vara där nästa år! Äkta artisteri med sånger som verkligen betyder nåt, framfört LIVE inför en andäktigt lyssnande publik, som ömsom gråter, ömsom skriker av skratt och dricker vin och äter god mat i skenet av tända ljus… Vad mera behöver man?

Det har varit en hel del musik på sistone. I slutet av maj sjöng jag för första gången på länge i Norge. Min goda vän Hanne Krogh fyllde år och firade med konsert i Holmenkollen kapell i Oslo. En magisk kväll! Hon hade bjudit in en hel rad med vänner som fick sjunga varsin sång i hennes konsert. Fantastiska musiker! Och vilken publik! Och vilken efterfest… :-)

Tänker inte önska er glad midsommar ännu. Så har jag orsak att återkomma med ett dagboksinlägg till imorgon. Lurar mig själv att jag då är en flitig dagboksskrivare…

Schlagerkrabbis! Krabbis är finlandssvenska och betyder baksmälla, för er som inte förstod… ;-) Min baksmälla har väldigt lite med alkoholhaltiga drycker att göra (den här gången). Den är mest bara en stor tomhet som varje år infinner sig efter att schlagerkarnevalen är slut. Samtidigt som det alltid är lika skönt när livet återgår till det normala.

Beklagar att jag inte har uppdaterat hemsidan på hela veckan. Det var tyvärr omöjligt att göra det i presscentret (som annars var alldeles utmärkt fint). Inte en enda av de 100-tals datorerna som fanns där hade det program som krävs för att en uppdatering ska lyckas. Men jag ska ändå skriva ner mina intryck så här i efterhand.

I det stora hela tycker jag att ESC 2007 var en lyckad tillställning! Som väntat funkade allt det praktiska och logistiska prickfritt. Alla utländska delegater jag talde med öste beröm över arrangemangen. Det enda folk klagade över var vädret (som till sist blev hur bra som helst!) och det faktum att efterfesterna efter såväl semifinalen som finalen slutade redan halv 4 – innan de knappt ens kommit igång. Men det är å andra sidan inte YLE:s fel. Synd att den finska lagen och dess förlängda arm skulle visa sig från sin stramaste och sniknaste och minst jämkande sida när vi hade 2500 journalister på plats. Har läst en hel del krönikor och bloggar om detta ute i Europa. Inte bra PR, precis.

Också om det är viktigt att allt det praktiska runt evenemanget fungerar, är det ändå själva tävlingen som är viktigast. Eurovision Song Contest är ju trots allt ett TV-program! Jag har faktiskt inte sett programmet ännu. Medan man kommenterar är man så koncentrerad på sitt manus och vad man ska säga att man inte hinner titta på alla detaljer. Dessutom ser man bara med ett öga på TV-skärmen. Det andra dras hela tiden till scenen där detta sker LIVE. Men min kroppskänsla säger att YLE inte alls behöver skämmas. Tvärtom tror jag att det finns goda orsaker att vara stolt. Trots att många klagat på omelodisk och ologisk bildregi, samt oskarpa och skakiga bilder (ofta helt med rätta) var detta ändå MYCKET bättre än vanlig lördagsunderhållning i finsk TV. Och det är väl ändå det man måste ha som utgångspunkt? Scenen och ljussättningen hör till de snyggaste någonsin i tävlingens historia vågar jag hävda. Och aldrig har det väl varit så roligt i green room som när Krisse Salminen höll hov? Genialt! Vykorten gillade jag också. De var kanske inte så häftiga, men småsöta och gulliga. Vackra bilder från de fyra årstidernas land, ibland rentav med nån liten poäng eller knorr på slutet. Nån av mina feministvänner tyckte att de var för könsstereotypa. Och nån annan klagade över att allt som avvek från det normativa på nåt sätt så uppenbart var där för att visa hur fördomsfritt och ljuvligt det är i Finland; ”titta det bor också svarta mänskor här”, liksom. Men det råkade aldrig finnas en svart mänska med ”av misstag” basade hon på. Och visst hade hon en poäng…

Själva resultatet i tävlingen är jag mycket nöjd med. Anser att ”Molitva” är en av de bästa vinnarna genom tiderna! Exakt vad den här tävlingen behövde året efter Lordis vinst. Nu fördes fokus tillbaka på musiken. Sedan Olsen Brothers vann år 2000 har inte ett så här visuellt avskalat och lugnt nummer vunnit. ”Molitva” och Marija Serifovic hade det mesta emot sig – en ballad, ett avskalat nummer, ett ”konstigt” språk, en kvinna som trotsar alla könsstereotypier. Och ändå blev det vinst! Och de allra flesta tycks vara överens om att rätt låt vann. Jag lyckades dessutom pricka in den som etta. Det var för övrigt den enda placering jag prickade rätt i år. Jag och ett gäng kompisar brukar skriva ner hur vi tror att resultatlistan ser ut. För ettan och jumbon får man 10 poäng, platserna 2-5 ger 5 poäng, 6-10 ger 3 poäng och alla övriga 1 poäng. Så här trodde jag i år:

Bara ett rätt alltså… Men många placeringar blev n-ä-s-t-a-n rätt. Fast det räknas ju inte. Helt fel hade jag i alla fall om Tyskland och Lettland som floppade. Samt Armenien och Grekland som klarade sig mycket bättre än jag nånsin trodde. Det är å andra sidan det som är så fascinerande med ESC – det kan gå precis hur som helst!

Den löjliga diskussionen om östmaffian hoppas jag att tonar ut snarast möjligt… Ojojoj så många dåliga förlorare det finns som sagt SÅ många idiotiska och ogenomtänkta saker de senaste dagarna och gett pressen en ypperlig möjlighet att hänga ut dem som dåliga förlorare. Stackars mänskor! Det är ju uppenbart att också väst har röstat på öst. Ta er en titt på röstningsresultatet så får ni se. Då blir det också väldigt tydligt att Norden hör till de värsta ”maffialänderna” som byter 12:or med varandra och röstar enligt en egen logik. Vilket de naturligtvis får göra! Alla får och ska rösta som de vill. Men om man inte klarar av slutresultatet ska man kanske inte tävla i fortsättningen. Alternativt komma med nåt betydligt bättre nästa år. Att det inte behövs nåt annat än en bra låt och en artist som kan sjunga är ju årets serbiska seger att bevis på.

Måste bara helt kort berätta att jag idag har utsetts till Svenskfinlands sexigaste man! :-) Det ni! Livsstilsmagasinet ”Sissi” i Radio Vega ordnade omröstningen. Jag är ytterst förvånad över resultatet. Och minst lika stolt! Ni kan läsa mera på Sissis hemsida på adressen svenska.yle.fi/sissi. Tusen tack till alla er som har röstat!

I morgon börjar schlagerkarnevalen på allvar för mig. Idag ska jag fira en kär kusins födelsedag och umgås med släkt och vänner. Skönt med en helt ledig kväll innan det blir dygnetruntumgänge med den europeiska schlagerfamiljen...

Hej igen alla vänner, efter en lite längre tystnad i dagboken. Man brukar tala om lugnet före stormen, men i år har nog Eurovisionscirkusen inneburit stormen före orkanen för mig. Tusen saker att göra, hundra platser att vara på, Inför-program som ska spelas in för radio och TV, intervjuer som ska ges och göras och annat smått och gott. Jätteroligt i och för sig! Men det blir inte så mycket tid över för att sitta och skriva dagbok. Ska försöka skärpa mig och komma med lite rapporter från ESC 2007 i Helsingfors!

Har följt de senaste dagarnas repetitioner med ett öga medan jag jobbat med annat. Helt kort kan man säga att scenen ser mycket fin ut. Det är lite ”back to basics”, lite 70-talskänsla nästan. Men ändå helt klart en scenografi som doftar och smakar 2000-talet. Men den är lugnare och stilrenare än vad scenerna har varit de senaste åren. Inte så mycket tivoli! Snyggt helt enkelt. Just nu är det ju länderna i semifinalen som repeterar. Finalisterna börjar repa på måndag. De länder som hittills har imponerat mest på mig är Georgien, Moldavien, Makedonien och Andorra. Bortsett från Makedonien (Karolina känner vi ju till sedan Tallinn 2002) var jag lite orolig för hur de andra skulle klara sig live. De hörde alla till mina favoriter redan före tävlingen och det befäste de nu! Alla länder har inte repat ännu – och jag har inte heller sett alla som har repeterat. Bland dem som imponerat mindre kan jag nämna Schweiz som gjorde en rätt virrig scenshow. Det samma gäller Malta! Men Olivia Lewis sjöng ändå bra. Det kan man inte säga om vampyrerna som redan nu lät riktigt trötta och slitna i rösterna.

Också i övrigt ser YLE ut att klara arrangemangen galant! Presscentret för alla tusentals journalister som bevakar evenemanget är det klart finaste jag har sett och jobbat i. Dessutom finns det trevlig, tillmötesgående och språkkunnig personal överallt. Till och med gorillorna som sköter säkerhetskontrollen och röntgar ens väskor och kroppsvisiterar en är glada och trevliga. Vad har det tagit åt folk? Har de slagit på storcharmen eller är de bara smittade av den positiva glädje som ÄR schlager?

Här har tiden rusat i väg med expressfart igen en gång. Det mesta av tiden har gått åt till inspelningarna av ”Inför ESC 2007” i Stockholm. De fyra programmen är nu inspelade och klipps för tillfället av vår underbara producent Meta Bergqvist (kanske mest känd som den som gjorde ”Allsång på Skansen” till den otroliga succé programmet blev). De senaste åren är det hon som har producerat ”Nordiska rådet” och också här kan man tala om succé. Programmet har haft höga tittarsiffror i alla länder. I år är det en hel del nya ansikten med! Det är bara jag och Eirikur Hauksson från Island som har varit med sedan starten år 2004. I år är ju Eirikur dessutom Islands representant i ESC i Helsingfors. Missa inte när han ska ge poäng till sig själv i det första programmet! Norges representant är musikjournalisten Per Sundnes som är NRK:s nya kommentator i ESC efter Jostein Pedersen som skötte jobbet i 12 år. Per är en skojig prick som gillar gammal, hederlig schlager av klassiskt snitt! Ju gladare och sorglösare desto bättre är hans melodi. Danmark representeras av Adam Duvå Hall som har lett den danska ESC-uttagningen i år och i fjol. Han var dessutom DR:s kommentator i Aten i fjol och ska också kommentera ESC i Helsingfors. Adam är komiker från början – och det märks! Han och Mads Vangsö (som satt i Nordiska rådet i fjol) har i många år roat och oroat danskarna i sina galna radio- och TV-program. Sverige representeras av Charlotte Perrelli, som knappast behöver nån större presentation? ESC-vinnaren från år 1999 som sågar och hyllar med passion och inlevelse. Vi hade som vanligt sjukt roligt när vi spelade in! Hoppas att den glädje vi kände förmedlas till er hemma i sofforna. Premiär för programmet blir det i Finland tisdagen den 10.4 klockan 19:00 i FST5. Och de övriga nordiska länderna följer oss på följande sätt:

Till sist vill jag förstås önska er alla en glad påsk! Passa på att vila och njuta och samla krafter inför slutspurten fram till sommaren. Snart är den här! Vårblommorna blommar och fjärilarna fladdrar redan kring husknuten.

Hej igen! Det har varit lite dött här i dagboken på sistone – beklagar. Men det beror inte på att jag skulle ha legat på sofflocket. Tvärtom! Jag har en massa projekt på gång. På jobbet förbereder jag för tillfället inspelningarna av ”Inför ESC 2007”. Roligt! Pluggar de 42 låtarna och försöker komma på nåt klokt att säga om alla sånger. Inte så illa att få betalt för att lyssna på schlager! Dessutom jobbar jag med Melodi Grand Prix Nordic 2007. Alltså den nordiska sång- och låtskrivartävlingen för alla 8-15-åringar. Finland är för första gången med i år! Just nu söker vi tio finalister till den finländska finalen som hålls i början av november. Den som vinner den tävlingen representerar Finland i den nordiska finalen i Oslo den 24.11 och tävlar mot jämnåriga från Sverige, Norge och Danmark. Vet du nån som borde vara med i tävlingen? Be honom eller henne gå in på svenska.yle.fi/mgp och läsa mera om tävlingen och alla regler. Deadline för att skicka in bidragen är den 16.4!

Förra helgen var det premiär för Exploshow 2007 – Närpes skolmusikkårs fantastiska show som turnerar i Österbotten under våren. Vilket ös! 170 personer på scenen! Ett stort och helt sjukt bra bigband (man fattar bara inte att de är unga amatörer!), en änglakör, en hel hög med dansare och en rad med duktiga artister i alla åldrar från hela Österbotten som bjuder på schlager, disco, pop & rock, folkmusik, visor... Jag har den stora äran att vara programledare för showen och får också sjunga ett par låtar. Förra helgen gjorde vi två utsålda shower i Kristinestad och fick stående ovationer och höjdes till skyarna i pressen. Nu står Nykarleby i turen! Missa inte detta! Jag är verkligt imponerad av Närpes skolmusikkår och deras allt-i-allo Anders Teir. Det här är helt unikt! Inte bara på en nationell utan också internationell skala.

Mera lovord! Såg musikalen Urine Town på Åbo Svenska Teater häromkvällen och är fortfarande upprymd. Visserligen fick musikalen en hel del lovord i höstas när den hade premiär – men uppsättningen var faktiskt ännu bättre än jag väntat mig. Musikalen handlar kort och gott om vattenbrist. Vi lever i framtiden och grundvattnet är så gott som förbrukat. Folks slöseri har lett till förbud att ha en egen toalett hemma. Alltså måste alla uträtta sina behov på allmänna toaletter – och det kostar. Mycket! Att pissa i det fria är strängt förbjudet och straffas med döden. Det låter kanske väldigt dramatiskt och osannolikt? Det är just det som är det underbara. Urine Town leker och driver med musikalen som konstform och parodierar skamlöst andra musikaler. Ibland stjäl man tonslingor rakt av. Skönt! Och samtidigt – just när man driver som mest blir så där ”på riktigt”… Just när man sitter och hånler åt fåniga musikaler dras man totalt med i proffsiga dansnummer och framförallt i den starka musiken. Rent skådespelarmässigt var jag kanske inte SÅ imponerad alla gånger, men sångarmässigt hör det här till de bästa musikalerna jag sätt på länge i Finland. Mest imponerar Ami Aspelund. Hon är en av Finlands absolut bästa scenartister, alla kategorier! Snälla regissörer och producenter – utnyttja henne mera! Urine Town ges ännu några gånger. Passa på att se den om ni har möjlighet! Och upplev kultur LIVE överhuvudtaget. Man blir lycklig.

Hej mitt i takdroppens tid! Har idag fått en hel del förvånade mail och telefonsamtal av folk som läst www.esctoday.com som hävdar att jag är påtänkt som Sveriges Televisions nya ESC-kommentator efter Pekka Heino, som inte fått förnyat förtroende. Sådana rykten är ju i och för sig smickrande men saknar helt verklighetsförankring! Åtminstone har ingen från SVT kontaktat mig i det ärendet. Och också om de gjorde det skulle svaret bli ett nej. Jag är ju redan klar som kommentator för FST5 och Radio Vega, YLEs svenskspråkiga TV- och radiokanal. Det kunde nog vara hur skojigt som helst att jobba för SVT, men det är inte möjligt så länge jag är anställd av YLE… Ett annat namn som figurerat i spekulationerna är Mark Levengood. Ska bli intressant att se vem de väljer. Pekka är för övrigt den av mina medkommentatorer som jag har haft mest kontakt med genom åren. Lite förvånande är det kanske att man väljer att peta Pekka just i år – när tävlingen hålls i det land han föddes i och bodde i tills han var 10 år. Ännu i dag talar Pekka för övrigt en helt felfri finska. Har många gånger tänkt att han borde bli programledare på finska här i Finland. Pekka är en alldeles för bra programledare för att ”bara” jobba som TV-hallåa.

Schlagerkarusellen snurrar vidare! Och med hård fart! I helgen är det dags för Melodifestivalens final i Sverige. Kommer själv att finnas på plats i Globen. Har lovat medverka som schlagerexpert i programmet ”Kombi” i SR P4 på lördagen och på söndagen ska jag medverka i programmet ”Melodifestivalen 2007 – Dagen efter” i SVT1. Har höga förväntningar inför kvällen och många favoriter! Ett verkligt bra startfält tycker jag. Det finns ju hur många värdiga vinnare som helst. Mera schlager blir det måndagen den 12.3 då startordningen i ESC 2007 lottas ut i Finlandia-huset i Helsingfors. Programmet sänds direkt i TV2 och i ett flertal deltagarländer och görs på engelska. Det här blir Jaana Pelkonens och Mikko Leppilampis eldprov som programvärdar. Själv deltar jag med två olika inslag i programmet. Det ena handlar om Finland som schlagerland och det andra om Helsingfors som schlagerstad. Titta gärna om ni har möjlighet.

Mitt i schlagerstressen försöker jag också hinna med annat. Att vara utomhus i LJUSET är fantastiskt. I söndags hjälpte jag våren på traven genom att hacka på bort all is på gårdsplanen. Underbart att se bar mark igen och höra takdroppet och se isen smälta i solen. Visserligen föll det lite nysnö i går igen. Men det är nog bara vinters dödsryck. Fåglarna sjunger redan sina vårsånger. Och de är nog bättre på att spå vädret än allehanda vädersatelliter och meteorologer.

Schlagerfebern stiger i republiken! Imorgon lördag är det dags att utse vem som ska representera Finland i den historiska Eurovisionstävlingen på hemmaplan. Ska vi tro vadslagningsfirmorna blir det en match mellan Lovex, Hanna Pakarinen och Beats & Styles. Men jag är inte så säker... Jag tycker att startfältet är ovanligt jämnt och svårtippat i år. Tror att också Johanna Kurkela, Humane, Laura och Jani & Jetsetters kan blanda sig i toppstriden. Det är för övrigt den första gången någonsin sedan år 1981 som jag inte har en personlig favorit bland låtarna i den finska finalen. Genom åren har vi sett och hört en hel del gräsliga låtar – men varje år har det ändå funnits nån låt som i mina ögon skiljt sig ur mängden och som gett mig schlagerrysningar. I år finns det egentligen ingen sån – efter att Lauras ”Kosketa mua” och Johanna Kurkelas ”Jossain metsäin takana” tyvärr röstades bort i semifinalerna. Men å andra sidan finns det heller ingen RIKTIGT dålig låt med i finalen! Som sagt – ovanligt jämnt och svårtippat… Det finns 5-6 låtar som jag kan tänka mig som Finlands låt i ESC 2007. En spännande kväll i Åbo att se fram emot alltså! Kanske vi ses där?!

Vill ännu en gång passa på att tacka alla er som hört av er efter att det blev klart att jag inte fick programledarjobbet för Eurovision Song Contest i Helsingfors i maj. ”Kondoleanserna” har strömmat in från hela Norden i form av mail och sms. Har sällan blivit så mycket tröstad och kramad och gullad med i mitt liv – av både kända och okända. Det har förstås känts bra med all värme och uppskattning, fast stundvis har det nästan varit för mycket faktiskt! Förstår att alla menar väl men det hela blir ju nästan lite absurt. Ingen katastrof har inträffat och jag mår alldeles utmärkt! :-) Hoppas att allt detta fina stöd finns för mig och alla andra den dag olyckan verkligen är framme. Tusen tack i alla fall! Och alla ni som är arga på Jaana och Mikko för att de blev valda – ge dem en chans! Och ge dem framförallt arbetsro!

Som motvikt till all schlageryra kan jag berätta att artistgardet på årets upplaga av världens bästa visfestival, Nordisk Visfest i Hangö, nu är klart. Den hålls 15-16.6. Ni kan checka in listan på Visans vänner i Hangös hemsida – kolla bland mina länktips! Helt schlagerfritt blir det ändå inte… Fantastiska Hanne Krogh (som ju vann ESC 1985) är en av årets artister! Missa inte det!

Så var det då äntligen klart. Jag kommer INTE att leda Eurovision Song Contest i Helsingfors i maj. Jobbet gick till Jaana Pelkonen och Mikko Leppilampi – grattis till dem! Jag önskar dem ett stort lycka till med jobbet och hoppas verkligen att de får arbetsro. Det kommer de att behöva! Jaana känner jag sedan ett par år tillbaka. Hon har de två senaste åren kommenterat Eurovisionen på finska för YLE – medan jag har suttit i båset bredvid och kommenterat på svenska. I år kommer hon alltså att stå uppe på Den Stora Scenen och önska Europa välkommet till Helsingfors – medan jag för min del sitter i mitt bås för sjätte året i rad… Och det känns faktiskt inte bittert alls! Där trivs jag så bra så! Som kommentator får man ha åsikter och det gillar jag. Detta innebär dessutom att jag för fjärde året i rad får representera Finland i ”Nordiska rådet”. Skoj! Mikko Leppilampi är däremot ett oskrivet blad för mig. Han är landets kanske snyggaste skådespelare och älskad av folket. Han har också jobbat som programledare för ett numera nedlagt underhållningsprogram i YLEs konkurrentkanal MTV3. Nån erfarenhet av direktsänd TV tror jag inte att han har. Men det blir säkert hur bra som helst. YLE ruvade på sitt beslut i nio månader så vi måste ju utgå från att det är det rätta.

Det är klart att det hade varit fantastiskt roligt att vara programledare för Finlands första Eurovision Song Contest! Att få leda Eurovisionen är en av mina äldsta drömmar. Enda sedan barnsben har jag drömt om att en dag få stå där… Men nu blev det inte så. Och till min förvåning så kände jag faktiskt mera lättnad än besvikelse när jag i gårkväll blev uppringd av Heikki Seppälä som leder ESC-förberedelserna på YLE. Missförstå mig rätt! Jag hade supergärna gjort jobbet – men det hade också inneburit en enorm exploatering av mig och min privatperson. En massa ståhej och intervjuer i allehanda TV-soffor och käcka tävlingsprogram… Nåt som jag in i det sista vill undvika. Jag har aldrig sett mig själv som en kändis som jobbar på TV. Utan som ett TV-proffs som genom mitt jobb blivit en känd person lite så där på köpet. Och det är en stor skillnad däremellan. Då är det kanske bättre att de som verkligen vill vara kändisar sköter jobbet. Vad vet jag?

Hur själva urvalsprocessen har gått till har det spekulerats en hel del kring och jag har fått en massa frågor om det. Jag vet väl nog kanske mera än de flesta men tror ändå att det är fiffigast att hålla tand för tunga i det här skedet… Helt kort kan jag ändå säga att jag var med ännu alldeles på slutrakan. Vi är ett fåtal personer som har provfilmats för jobbet och så sent som igår eftermiddag var det ännu oklart vilka av oss som skulle bli valda. Jag har fått god feedback på min kandidatur och är själv nöjd med vad jag presterat. Det var helt enkelt en annan typ man var ute efter den här gången. Och ett sånt faktum är inte alls svårt att acceptera. Nu får vi bara hoppas att Finland snart vinner Eurovisionen igen – så får jag kanske min chans?! ;-) Fast det lär nog inte ske i år… Årets finska uttagningar har hittills känts ovanligt tunna och anemiska.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla de hundratals och åter hundratals personer som har uttalat sitt stöd för mig! Ni var många, många som skrev era namn på namnuppropet som startades på initiativ av Kris. Stort tack till henne! På listan finns folk från bland annat Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Frankrike, Storbritannien och Schweiz. Kvinnor och män, gamla och unga, vanligt folk och tidigare ESC-vinnare som Marie Myriam, Hanne Krogh, Elisabeth Andreassen, Brotherhood Of Man och många fler… Tack för allt stöd och all uppmuntran jag fått i form av e-post, kort och brev. Hoppas att ni inte är så besvikna! Själv mår jag utmärkt och ser med förväntan fram emot vad våren har för överraskningar. Stor kram till er alla!

Så var schlagerkarusellen i full gång då! Här i Finland är redan hälften av semifinalerna avklarade – likaså i Norge och på Island. Danskarna har kört i gång och det gör ju svenskarna också nu inkommande helg. Och flera länder har ju redan utsett sina bidrag till ESC 2007 i Helsingfors i maj! Spännande tider för alla vänner av schlager. Men är det bara jag som tycker att det nästan blir FÖR mycket? Det känns övermäktigt och rentav ointressant att följa med alla uttagningstävlingar. Jag låter mig inte svepas med i schlagerruset till 100% förrän fram mot vårkanten när hela startfältet börjar klarna. Försöker i alla fall värja mig!

Beklagar att det har blivit så få dagboksinlägg på sistone. Har haft händerna fulla med Venla-galan. Ett riktigt skojigt jobb! Direktsändningen i fredags gick som en dans och vi har fått mycket positiv respons. Tack alla ni som har hört av er med feedback! Det värmer i vinterkylan. Till alla er som undrar om jag får programledarjobbet för ESC 2007 har jag inga nyheter… Vet lika lite som ni! Men svaret lär komma tisdagen den 6.2. Spännande tider i schlagerkarusellen, som sagt!

Hoppas att det nya året har börjat bra för er alla. Jag har bara tagit det lugnt och laddat batterierna inför vårens utmaningar. I slutet av januari har jag glädjen att leda den 25:e Venlagalan tillsammans med Bettina Sågbom. Det ska bli skojigt! Alldeles för sällan gör vi direktsända underhållningsprogram i finlandssvensk TV så jag ser mycket fram emot det här. För er som inte bor i Finland kan jag berätta att Venla är den finländska motsvarigheten till Emmy i USA eller till Kristallen i Sverige – alltså en gala där fjolårets bästa TV-program premieras. År 2005 fick jag och mina kolleger en Venla i klassen ”Bästa gameshow” för frågesporten Schlager på lager. Superroligt!

Vilka arbetsuppgifter som väntar mig på TV efter Venlagalan är ännu oklart. I slutet av januari bestäms det vem som får äran att leda Eurovision Song Contest i Helsingfors i maj. Efter det får jag se hur min vår ser ut. Jag får en massa mail av folk som undrar om jobbet är mitt. Svar till er alla: jag har ingen aning! Jag lever i likadan oklarhet som ni. Men jag hoppas givetvis… En hel del schlager lär det bli so wie so – i april och maj ska ”Inför ESC” sändas i alla nordiska länder och om jag inte står på scenen i Hartwall Arena den 10 och 12 maj sitter jag i ett kommentatorsbås för FST5 och Radio Vegas räkning. Det blir i så fall min sjätte ESC i rad som kommentator. Men första gången som jag kan ta lokaltåget till arenan!

På tal om TV; jag såg en mycket stämningsfull och välgjord dokumentär om min goda vän Arja Saijonmaa på FST5 i går. Hoppas att ni inte missade den! Försökte hitta en repristid i FST5:s tablå men dessvärre verkar den inte repriseras. Arja är en av Finlands mest fantastiska och mångsidiga artister. Och en av de mest internationella. Vilka andra artister har turnerat i hela Europa, Asien, Australien, Sydamerika och Afrika och haft egna shower på Broadway? Där hyllades hon som den världsstjärna hon är och jämfördes med Josephine Baker och Marlene Dietrich. Få artister har bidragit lika mycket till en positiv Finlandsbild ute i världen. Men ändå är hon i vissa kretsar oförtjänt illa omtyckt just här hemma i Finland. Det är väl priset man får betala för att våga sticka ut och gå sina egna vägar? Synd i alla fall att folk är så småsinta. Det fina personporträttet (gjort av Anneli Sjöstedt) belyste en massa olika sidor av Arja. Bland yngre finländare och kanske speciellt bland unga schlagervänner är det få som känner till Arjas stora insats för flyktingar och mänskor i tredje världen eller hur otroligt stor hon var då hon reste världen kring med Mikis Theodorakis. Hon är SÅ mycket mera än gayikonen som sjunger ”Vem är dy, vem är jag…”

Under rubriken ”Länkar” hittar du en länk till Arjas hemsida. Där finns också en hel del andra nya länkar. Bland annat till den fantastiska musikalen ”Spring Awakening” som jag såg på Broadway i mitten av december. En av de klart bästa musikaler jag någonsin har sett! Den hade premiär i början av december och fick strålande recensioner. Den förutspås gå i många år – så missa den inte om du har vägarna förbi. Sen får vi bara hoppas på att den översätts och exporteras ”hem” till Europa. Musikalen är i och för sig amerikansk men den bygger på Frank Wedekinds skådespel ”Vårens uppvaknande” från 1890-talet.

God fortsättning! Hoppas att ni alla har haft en skön och avkopplande julhelg. Det har jag. Som vanligt blev det visserligen lite för mycket av det goda – för mycket mat, dryck, julklappar… Men som Mae West så klokt har sagt: "För mycket av det goda är underbart!" Nåja, inte har min jul bara varit en orgie i frosseri. Efter ett intensivt år och en alldeles speciellt intensiv höst med ”The Swing Sisters” – med slutspurt på Manhattan, New York – kom julen som en befriare i år. Skönt att bara slappa med familjen och låta luften gå ur en… Sakta men säkert har jag tömt mig på det mesta och sparat årets alla höjdpunkter och fina erfarenheter för kommande projekt. Vilket år jag har haft!

New York, ja. Det är nog den mest magiska stad jag har besökt. En salig blandning av allting! Känslan av att hela världens utbud finns framför ens fötter i alla vädersträck, alla dygnets timmar – vad man än önskar sig av mat, nöjen, kultur… Hade aldrig varit där tidigare men blev helt såld! Kommer alltid att längta tillbaka dit. Och mitt i allt detta gjorde ”The Swing Sisters” sitt sista framträdande på Laurie Beechman Theater på 42nd Street, bara ett stenkast från legendariska Broadway. En underbar liten källarteater som ser ut som teatrar bara gör på Manhattan. Vi bjöd på en konsertversion av vår musikal och fick ett mycket varmt mottagande av publiken, som mest bestod av finsk- och svenskättlingar men också av en hel del finnar och svenskar som bor och jobbar i New York. Det hela avslutades med ”New York, New York” (hur annars?!). Kan ni föreställa er känslan att stå på en kabaréteater i hjärtat av Big Apple och sjunga den sången? Jag ryser ännu av välbehag när jag tänker på det. Ett minne för livet! Men förhoppningsvis inte den sista gången jag gjorde det…

Så här på tröskeln till det nya året vill jag passa på att tacka er alla för år 2006. Det har varit ett fint år – både på det personliga och det professionella planet. Speciellt glad och stolt är jag över den här hemsidan som jag äntligen kom mig för att öppna. Tack kära Jim på Jirony Marketing Management för all hjälp och allt stöd! Och tusen tack alla ni vänner i hela Norden som har hört av er med feedback och uppmuntran. Skål för er och det nya året!

I går kväll hade vi vår sista egentliga föreställning av The Swing Sisters inför att fullständigt knökfullt Villa Lande i Kimito. Vilken stämning! Jag är beredd att påstå att det var vår bästa föreställning av alla 42. En underbar publik och en fin sal och hela ensemblen på topp – alla gav allt! Många har undrat om det är vemodigt att spela den sista föreställningen? Och andra frågar om det är skönt? Varken eller säger jag. Det är bara roligt, faktiskt! Det känns fint att sluta medan vi ännu är på topp och så länge det finns ett sug efter mera – både hos publiken och hos oss själva. Det här har varit en de bästa höstarna i mitt liv. Men det är klart… Lite skönt är det förstås också! The Swing Sisters har upptagit det mesta av min tid och mina tankar under det gångna året. Det är många och mycket som har kommit i kläm. Så det känns bra att äntligen ha tid för familj och vänner. Har rentav (ibland i alla fall) längtat efter rutiner och 9-17-jobb under den här smått kaotiska bohemhösten. Det trodde jag aldrig!

Men en sista spelning har vi ännu kvar – och det blir ju en konsertversion på Manhattan i New York! Gnolar ”New York, New York…” medan jag packar kappsäcken. Det här ska bara bli så jäkla roligt!

Lite förvånad önskar jag er en glad lillajul! Tänk att det redan är dags att tända det första ljuset i adventsljusstaken. Aldrig tidigare har en höst gått så här snabbt och det är inte utan att man undrar vart tiden tar vägen? För ett par veckor sedan var det september och premiär för The Swing Sisters, känns det som… Men ser man i kalendern har vi faktiskt hunnit med nästan 40 föreställningar redan! Så det är väl dit all min tid har gått. Inte så illa placerad tid om jag får säga det själv. Känner att jag har lärt mig en massa nytt och vuxit som mänska. Klyschor, klyschor – men sant! Visst har det stundom varit fysiskt tungt och psykiskt påfrestande att turnera land och rike kring. Och att dessutom försöka få in lite normalt familjeliv mellan verserna. Men det har det varit värt! Det roligaste har varit att möta en helt ny publik varje kväll. Tack alla ni som har hört av er med feedback, blommor och gåvor! Om du ännu inte har sett The Swing Sisters börjar det vara dags nu… Den 14.12 ges den sista föreställningen i Villa Lande i Kimito!

Före det hinner jag och Susann Sonntag ge två julkonserter i Hangö och Ingå. Tillsammans med vår fantastiska pianist Janne Mansikka bjuder vi på gamla och nya julsånger i skenet av tända ljus. Det blir profant och sakralt, akustiskt och avklätt. Vi hoppas att konserten ska bli en stund av total avkoppling mitt i julstressen. Både för publiken och oss själva.

Lyckligt hemkommen från Swing Sisters-turnén i Österbotten sitter jag och uppdaterar hemsidan. Beklagar att det har stått stilla på den här fronten på sistone! Men så är det när man är på resande fot. Snart bär det av till Åboland och Östnyland. Och sen – ta-daaaaa – till NEW YORK! VästEnsemblen har fått en inbjudan till en teater på 42nd Street på Manhattan… Otroligt! Ryktet om vår succé tycks ha nått över Atlanten till och med. Det är inte utan att man är lite stolt! Vi kommer inte att ge hela föreställningen där utan en konsertversion med all den underbara musiken. Temat för kvällen är ”Julen 1950” så också publiken kommer att vara tidsenligt klädd. Förutom swingmusiken ska vi också bjuda på julsånger. Ser SÅ mycket fram emot detta! Vilken superb avslutning på en underbar höst med The Swing Sisters. Och bäst av allt – vi ska inte bara jobba utan också se musical på Broadway och bo och leva en vecka i New York, rustat till tänderna med all världens julkrimskrams. Har alltid drömt om att åka till New York i juletid, att råshoppa julklappar och åka skridskor i Central Park. Så där som det alltid är på film.

Men före det ska vi ännu ge 12 föreställningar här på hemmaplan. Känns lite vemodigt att vi närmar oss slutet på den här fina hösten. Hoppas att jag får göra mera teater i framtiden och drömmer redan nu om nya samarbetsprojekt med mina härliga systrar i musikalen. Passa på att boka en biljett till nån av föreställningarna om du ännu inte har gjort det! Spelplanen hittar du i min kalender här på hemsidan eller på VästEnsemblens hemsida www.vem.nu.

Tänd ljus i mörkret gott folk! Och värm er med glögg. Jag hade glöggpremiär för några dagar sen och det smakade till och med ÄNNU bättre än jag kom ihåg.

I dag har Svenska dagen firats i arbetets tecken – och med champagne… Nylands svenska kulturfond delade som vanligt ut sitt Svenska dagen-pris och i år gick det till The Swing Sisters och VästEnsemblen! Ett stort erkännande och en minst lika stor överraskning. Hela arbetsgruppen är naturligtvis överlycklig. Priset överräcktes i samband med vår föreställning i Pojo i kväll. Redan i pausen korkades champagnen… Vi gör ju vår föreställning för ”vanligt folk” och hela filosofin bakom VästEnsemblen är just att komma ut till folket, att nå också andra än de som vanligtvis går på teater på våra institutioner. Vi spelar både på de stora scenerna i storstäderna och i de små bygdegårdarna långt ut på landsbygden. Mottagandet har varit enormt fint hela hösten – och det viktigaste är ju att vår publik är nöjd! Men visst känns det också fint med ett erkännande av det här slaget från kultureliten. Det här kommer ännu att firas grundligt…

För er som inte vet vad Svenska dagen är, kan jag kort berätta att det är en högtidlig festdag och allmän flaggdag då hela Finland firar det faktum att svenskan är Finlands andra officiella språk. Det ordnas fester runtom i skolor och konserthus och Modersmålets sång ekar ”från strand till strand i tusen sjöars land”. Svenska dagen har firats årligen sedan år 1908. Av någon orsak valde man Gustav II Adolfs dödsdag 6.11 som dagen då det svenska i Finland skulle hyllas. Varför vet jag inte? Men det passar ju alldeles utmärkt med en fest av det här slaget i mörkaste november. Med åren har det blivit viktigare och viktigare för mig att värna om mitt modersmål och den finlandssvenska kulturen. Skål!

Hösten var tidigare min favoritårstid. Älskade att klä mig i regnkläder och gå ut och vandra längs stränderna under riktigt stormiga och regniga dagar. Eller att sitta inne och mysa under en filt och njuta av att vara lat. Det senare är i för sig trevligt fortfarande, men regn och rusk gör mig bara på dåligt humör nuförtiden. Längtar redan nu efter våren och sommaren – efter värmen och framförallt ljuset. Men före det kommer ju julen. Och den är jag barnsligt förtjust i.

Lyckligtvis har jag en massa roliga projekt före det. Utöver The Swing Sisters som spelar fram till 14.12 är jag för tillfället fullt upptagen med en annan teaterproduktion. Teater Geist med Lill Sukula-Lindblom i spetsen (The Swing Sisters regissör) ska under hösten delta i ett projekt som strävar efter att få finskspråkig vårdpersonal att våga tala svenska. Finland är ju ett tvåspråkigt land. Vi svenskspråkiga utgör en minoritet på 6 %. Trots det är vi ändå helt jämställda med de finskspråkiga enligt Finlands grundlag. Åtminstone i teorin. I praktiken är det betydligt svårare. Trots att alla finskspråkiga måste – eller får – läsa svenska i skolan så är det få som de facto vill eller vågar tala språket. Många skyller på att de inte kan – men jag är rädd för att det är en inställningsfråga... Jag har själv lärt mig finska i skolan, så varför skulle inte då en finskspråkig kunna lära sig svenska?

Att få vård på sitt eget modersmål när man är sjuk är ytterst viktigt. Det finns en massa forskningsresultat kring detta. De allra flesta av oss finlandssvenskar talar ju finska mera eller mindre flytande. Men det finns äldre personer i helt svenskspråkiga trakter som knappt kan nån finska alls. Och när de sen hamnar på de stora specialsjukhusen i Helsingfors är det som gjort för missförstånd. Det samma gäller små barn. Eller varför inte mig själv? Om jag skulle bli svårt sjuk och knappt kunna uttrycka mig på svenska – hur skulle jag då kunna få en enspråkigt finsk läkare eller sjukskötare att förstå vad jag menar?

Finlands svenska folkting har dragit i gång en kampanj som har som mål att få finskspråkig vårdpersonal att börja tala svenska. Ett mycket bra och behjärtansvärt projekt! Teater Geist är som sagt med på ett hörn. Jag och Lilli Sukula-Lindblom ska vara med som inspiratörer. Vi ska inleda och avsluta seminarierna och vår uppgift är att lätta upp stämningen, bjuda på underhållning och framförallt att avdramatisera det hela – helt enkelt att få folk att våga tala svenska. En inte helt lätt uppgift… Men desto roligare! Vi kommer att bjuda på improvisationsteater som de kringresande språklärarna ”överlärare Snell” och ”underlärare Streng” från språkinstitutet ”Vakna upp – Våga”! Vi utger oss för att få vårdpersonal att våga tala svenska – på bara 10 minuter. Vi får se hur det går… Jag ser mycket fram emot det här projektet.

Akta er för Bror Duktig-syndromet! Jag har en släng av nämnda sjukdom – tyvärr. Förra veckan ledde det till att jag spelade musikal i nästan 41 graders feber och med toncillit och angina. Det sistnämnda var jag ändå omedveten om – måste jag säga till mitt försvar. Det ledde naturligtvis till att kroppen säckade ihop. Hade varken ätit eller druckit ordentligt på några dagar och svettades mängder när jag sprang det maratonlopp som The Swing Sisters är. Fick läggas in på sjukhus. Och så fick två föreställningar ändå avbokas – trots att det var det jag inbillade mig att skulle undvikas om jag tappert jobbade med febern kokande i kroppen… Vad lär vi oss av detta? Vila om ni är sjuka gott folk! Jag tänker aldrig mera trötta ut kroppen på det här sättet. Lovas härmed högtidligen!

De facto avbokades aldrig de två föreställningarna som ja missade når jag låg på sjukhus. Flickorna bjöd på sånger och scener ur pjäsen och mina repliker lästes upp från papper. Dom av er som hade bokat biljetter till de två föreställningarna får ju gratis se vilken som helst av de kvarvarande – fast det vet ni säkert redan. Som det nu ser ut har vi 29 föreställningar kvar att spela. Om succén inte fortsätter…

Det har varit en underbar höst med The Swing Sisters! Mottagandet av publiken har varit överväldigande och själv är jag tagen av hur olika det är att möta en ny publik varje kväll. Det ger en otrolig energi och gör teatern till en helt unik konstform. Hur föreställningen blir är egentligen helt beroende av publiken – det är vi på scenen och ni i salen som gör föreställningen tillsammans. Det är långt ifrån bara vi på scenen som blir kritiserade och särskådade. Ni skulle bara veta hur mycket vi diskuterar er – under pausen och efter föreställningen. Spännande!

Hoppas att vi ses under höstens turné! Sköt om er och kom ihåg att vila om ni är sjuka.

Så var premiären för The Swing Sisters undanstökad… Låter kanske lite skrytsamt – men va fan? SUCCÉ! :-) Oj vilket mottagande vi fick av premiärpubliken i gårkväll! Och idel ädel lovord av vänner, kolleger och ”vanligt folk”. Nu är det bara att vänta på recensionerna… Lovar att publicera klipp på Media-sidan, när de dykt upp i tidningarna. Nu måste jag samla ihop mig inför kvällens föreställning; lite trött efter premiärfesten men upprymd och lättad och lycklig över succén. Hoppas att vi ses under hösten!

Spännande tider! Imorron är det Finlandspremiär för The Swing Sisters! Och inte bara det – det är också svensk urpremiär för den danska succémusikalen som har rullat på i Danmark sedan år 1992. 50 föreställningar är inbokade före jul – boka din biljett och kom med på en resa till efterkrigstidens Europa och låt dig förföras av underbara swingpärlor. Mera info hittar du på VästEnsemblens hemsida på www.vem.nu.

Veckorna före premiär har självklart kretsat mest kring musikalen. Finslipningar av scener, sånger, danser, kläder och så vidare. Men jag har också hunnit med några spelningar. Skönt att för en liten stund koncentrera sig på nåt helt annat. I går kväll gjorde jag ännu en gång visprogrammet ”Har du visor min vän” tillsammans med Calle Pettersson. Den här gången i en ombyggd ladugård på Bjärkas gård i Västanfjärd. Vilket ställe! Underbar akustik och fin stämning… Tack till alla er som kom.

Nu väntar en stärkande morronpromenad i septembersolen. Efter det generalrepetition! Och imorron gäller det… Tänk på mig och håll tummarna! Må så gott och njut av livet! Det gör jag.

på sommarens sista dag – åtminstone om man ska tro almanackan! Sommarvärmen ser ju ut att fortsätta lite till. Inte mig emot! Många klagar över att sommaren har varit för varm. För mig kan det helt enkelt inte bli det – utomhus alltså. I bastun föredrar jag däremot medelvärme. Fattar inte att folk vill steka sig i 100 grader. Det har blivit en hel del bastubad i sommar. (Ni som inte är så bekanta med bastukulturen ska absolut läsa min schlagerväninna Arja Saijonmaas fina Sauna-bok). Förra weekenden firades ”Forneldarnas natt” med långt utdraget bastubad. Ni vet, kvällen då det tänds eldar längs med hela kusten från Stockholms skärgård i väst till sydostligaste Finland i öst. Vi tände en egen eld tillsammans med goda vänner och åt och drack gott och simmade under en alldeles otroligt klar stjärnhimmel framåt småtimmarna. Magiskt.

Jag firar inte bara sommarens sista dag i dag – utan också min sista dag som blond och långhårig. Har aldrig förr haft så långt hår som jag har just nu och aldrig varit så här blond heller. Snyggt, tycker jag själv. Men imorron åker håret! Det lilla som blir kvar färgas mörkbrunt. :-/ Aus Liebe zur Kunst… Det görs alltså på grund av den stundande musikalen. Men vår frisör Leila är mycket duktig, så det blir säkert hur bra som helst. De kommande veckorna fram till premiären är fullbokade med övningar, dans, sång, kläd- och perukprovningar, sminkskola och annat smått och gott. Så om jag inte syns till så mycket här på hemsidan vet ni var jag håller hus!

Avslutningsvis måste jag bara berätta att jag från och med i höst kommer att finnas på vykort! :-) Jag som trodde att sånt var kungligheter förunnat… Men på den nya vykortsserie som ges ut i september i min hemstad Ekenäs finns jag med. Fotografen Vidar Lindqvist var på min konsert på Café Gamla Stan i somras och knäppte en del bilder. En av dem blev han så nöjd med så han valde att göra vykort av den! Lite lustigt. Nu får man väl bara gå och vänta på att bli frimärke – så där som Lena Ph och Per Gessle i Sverige. Fast det lär nog dröja… Vid närmare eftertanke vill man kanske inte heller bli påslickad av främlingar! Må så gott!

Nu är sommarlovet obönhörligen slut. Det känns alltid lite vemodigt, men samtidigt skönt också. Sommaren var lång och skön och batterierna är laddade med solsken och saltvatten och jordgubbar och piondoft och annat som behövs i höst och vinter. Hela familjen har återvänt till jobbet, skolan, dagis – utom jag! Jag har ännu ledigt ett par veckor! Sen kör musikalövningarna i gång på allvar och premiär blir det ju den 19 september. Hoppas att vi ses under hösten!

Slutet av sommaren har visserligen nog gått i arbetets tecken. Först hade vi en konsert med Swing Sisters-gänget i Raseborgs slottsruiner. Det här var vår enda förhandsvisning av musikalen. Nästa gång vi uppträder offentligt är på premiären. Riddarsalen i den gamla borgen var fullsatt och mottagandet mycket positivt… Många sa att de fick mersmak. Det fick vi också! Jag har också gjort en hel del spelningar tillsammans med min vän dragspelsvirtuosen Calle Pettersson. Vi har spelat för fulla hus både i Högsåra och Ekenäs och söndagen den 20 augusti står Hangö i turen. I vårt gränslösa visprogram ”Har du visor min vän” låter vi finlandssvenska visor från medeltid till nutid möta svensktoppar, evergreens och eurovisionsschlager. Skönt att blanda olika genrer och riva musikaliska murar. Och skönt att stå på scenen och sjunga till Calles komp… Det är som att flyga! Tack till alla er som har sett oss och kommit med fin feedback. Att sjunga sina favoritvisor för en lyssnande publik är nog det roligaste som finns.

Glad sjusovardag på er alla! Fast den dagen kanske bara firas här i Finland – vad vet jag? Ursprungligen torde sjusovardagen vara en ortodox högtid och den är väl ett arv från den ryska tiden. Sjusovardagen firas alltid den 27 juli och då gäller det att vakna och stiga upp före klockan 7 – annars blir man sjusovare! Som om det nu skulle spela någon roll... Men som barn minns jag att det var oerhört viktigt att vakna i tid just den här dagen. Det har kanske att göra med att jag är född och uppvuxen i Hangö, den ena av de två städer i Finland som tar traditionen på allvar (Nådendal är den andra) och firar med parad genom staden för att väcka alla sömntutor. Sedan koras stadens officiella Sjusovare, ofta nån kändis med anknytning till orten. Han eller hon väcks brutalt genom att slängas i det kalla havet några minuter över 7. Det hela avslutas med pyjamasbal på stadens Casino. Minns att jag älskade spektaklet som barn. Har många gånger tänkt föra traditionen vidare till mina egna barn men vi försover oss varje år… Också i år givetvis.

I år hade vi ändå en giltig orsak. Vi kom hem sent i går kväll, lyckliga och utmattade efter vår bilsemester i Sverige och på Åland. Ska inte trötta ut er med detaljer om den, men några roliga schlagerkopplingar har jag – för alla schlagervänner. Har sovit en natt i Lena PHs hemstad Vetlanda på en underbar liten campingplats! Försökte få en skymt eller ens känna doften av henne… Men icke sa Nicke. På High Chaparral sprang jag på Carola som firade en dag i Vilda Västern med sin son Amadeus. I Astrid Lindgrens värld i Vimmerby såg jag Annika Ljungberg från Rednex. Och sist men inte minst – på Åland hörde jag om min familj till de lyckliga 9000 personer som fick se Lordis konsert. Aldrig förr har lika många mänskor samlats på en och samma plats på lilla Åland. Inte ens vid slaget vid Bomarsund år 1854 under Krimkriget. Där lär det bara ha varit 6000 personer på slagfältet… Skojigt att vara med och göra historia.

Kort och gott – oj vad roligt det var att bila med familjen och Gud vad skönt det är med semester! Hur ska man nånsin orka jobba igen? Fast visst kan det vara trevligt med jobb också. Har intensivrepat musikal hela dagen – snacka om att kraschlanda i vardagen… Jag ser så mycket fram emot det här projektet! I morron fredag kommer vi för första gången att bjuda på smakprov ur ”The Swing Sisters”. Jag och mina swingsystrar sjunger några sånger ur musikalen, blandat med andra musikalpärlor i konsertserien Nocturne i Raseborgs slottsruiner utanför Ekenäs. Varmt välkomna!

Här har det inte hänt så mycket sen jag senast skrev. Och vackert så! Njuter av att göra ingenting. Har blivit riktigt bra på det! Mest har jag bara legat på stranden och solat och badat med ungarna, läst böcker och bläddrat i gamla veckotidningar. Och ätit och druckit gott med goda vänner. Lite skärgårdsliv i svärmors sommarstuga och korta seglatser med mors och fars segelbåt är ungefär det mest originella jag har gjort. Sjungit en del har jag också. I början av augusti ska jag göra några spelningar tillsammans med min vän Calle Pettersson, dragspelsvirtuosen. Den mannen kan få ett dragspel att låta som ett helt band. HELT otroligt! Vi gör ett gränsöverskridande visprogram, där finlandssvenska visor från medeltid till nutid möter Svensktoppar, Evergreens och Eurovisionsschlager... Oj vad roligt det är att blanda musikstilar och riva murar. Hoppas att ni har möjlighet att se oss!

Om några dagar kommer ett skönt avbrott i vardagslunken. Jag och familjen ska ut och bila... :-) Måste småle vid blotta tanken. Just exakt en sådan semester hade jag lovat mig själv att aldrig fira. Varför skurra runt i en het bil, sova i tält bland hysteriska barnfamiljer, trängas med de samma i en massa olika turistfällor? För bara några år sedan hade det varit en total omöjlighet för mig. I dag gör jag det gärna för barnens skull. Och för min egen också för den delen! Börjar vara i den åldern att jag villigt och glatt kan säga att jag längtar till Kolmården, Astrid Lindgrens värld, High Chaparral och de andra platserna... En massa goda vänner som vi inte sett på länge ska vi också hinna träffa. Och allt avslutas med Lordi-konsert i Mariehamn på hemvägen! Så om det inte händer så mycket här på hemsidan under de närmaste veckorna vet ni varför. Hoppas att ni alla har det bra där ute och njuter av sommaren på just det sätt ni själva vill.

I natt ska nya tältet provsovas hemma på gården. Sen väntar sommaräventyret.

mitt i den ljusa sommarnatten. Här sitter jag med ett glas vin och ska skriva dagbok om... INGENTING. I det allra första inlägget i den här dagboken lovade jag visst att skriva en gång i veckan. Den här gången höll jag det inte riktigt. Men så är jag också på semester och det känns verkligen som om hjärnan skulle vara avstängd. Skönt. Och ack så behövligt. I dag har jag blivit bjuden på frukost på terrassen av min 5-åriga dotter (det blev yoghurt och ett glas vatten, serverat med viktig min), jag har solat och simmat och simmat och solat, ätit jordgubbar och glass med kaffe och likör, simmat lite till och vattnat blommor. Luther säger att jag borde ha gjort nåt viktigt också. Men det struntar jag i. Och känner mig stolt över det. Så här har dagarna sett ut på sistone och jag känner hur batterierna laddas.

Det behövs inför hösten och "The Swing Sisters!" Lite sysselsatt har jag ändå varit under semestern just på grund av - eller tack vare - höstens musikaljobb. Vi intensivrepade i våras och produktionen är i princip premiärklar. Under sommarpausen träffas vi nu och då och spelar igenom pjäsen, för att hålla allt levande. Och för att se vad våra hjärnor har jobbat med i det omedvetna medan vi alla trott att vi gjorde nåt helt annat. Intressant! Tänk att en föreställning kan mogna av att man inte gör någonting alls; alla är på skilda håll och gör helt andra grejer - och när vi träffas för genomgång så har det ändå skett en utveckling! Ett rätt ovanligt sätt att jobba för de flesta, har jag förstått. Men vår underbara regissör Lilli Sukula-Lindblom gör ofta så. Under våra sommarträffar börjar också den slutliga visuella utformningen ta form; scenografin blir klar, dräkterna (underbara tidstypiska kläder!), sminket, perukerna och koreografin. I våras satsade vi för fullt på själva pjäsen och på musiken. Jag gör hela 8 olika roller i musikalen (alla de män som "The Swing Sisters" möter på sin väg mot stjärnorna...). Ibland känns de lite svåra att hålla alla roller i sär, men det hela blir mycket lättare när de alla 8 får ett fysiskt yttre. Helt lätt blir det dock inte att på en minut förvandlas från svart man i i bastkjol (skokräm i ansiktet) till vit man i smoking. Men det kommer säkert att lyckas vid premiären den 19 september! Hoppas att ni har en möjlighet att se "The Swing Sisters!" Trots att det på inget sätt handlar om "Djup Teater" känns pjäsen ändå viktig - bland allt frossande i swingmusik och efterkrigstida dräkter, frisyrer och dans - finns i botten en rörande historia om vänskap och svek. Jag tror att många kommer att känna igen sig - också de som inte dansade swing för att glömma sorg och saknad, förtryck och förmyndarskap i efterkrigstidens Europa.

Senast jag skrev var det strålande solsken… Nu sitter jag här i ösregnet. Och njuter, ska jag kanske tillägga! Det har varit en tryckande het dag och jag är inte förvånad om åskan brakar loss när som helst. Har alltid gillat åskväder! Men det är ju synd om midsommarn regnar bort. Å andra sidan – det torde rädda en och annan fylltratt från en säker drunkningsdöd.

I dag utsågs Helsingfors till värdstad för Eurovision Song Contest 2007. Festivalen hålls inte helt oväntat i Hartwall Arena, granne till YLE:s radio- och TV-center i Böle. Ett gott val! Jag menar – schlagerfestival i Rovaniemi eller Tammerfors? Hur skulle det har sett ut? Båda städerna är ju hur trevliga som helst, men kanske inte så passande som värdstäder för Eurovisionen. Och då tänker jag inte bara på logistik… Skojigt att vi får visa upp Östersjöns pärla för resten av Europa! Hoppas att YLE också i övrigt tar tillfället i akt att uppdatera Finlandsbilden. Tror att det finns en och annan europé (inte bara nere på kontinenten utan också uppe i Norden) som ser Finland som en insnöad, bortglömd Sovjetrepublik. Jag har ju redan tidigare sagt att jag gärna är med och drar mitt strå till stacken i det arbetet. På sätt eller annat…

På flera olika chatforum på nätet går diskussionen het om vem som ska leda Eurovision Song Contest 2007. Många schlagerfans är helt tydligt mycket engagerade. Lite förvånande kanske att SÅ många, har SÅ starka åsikter om den saken – redan nu. Men förstås också mycket roligt att folk är intresserade, att de känner sig delaktiga! Flera olika omröstningar pågår och ”kandidaterna” särskådas och risas och rosas av hatets glöd och hjärtats lust. Många har frågat mig om jag inte blir ledsen när folk skriver utstuderade elakheter och går till personliga angrepp. Svaret är nej. För det första läser jag långt ifrån allt som skrivs, och för det andra så handlar det faktiskt inte om personliga angrepp. De som hatar anonymt på nätet känner mig inte personligen. De kritiserar en liten del av min person, den jag visar när jag jobbar framför TV-kamerorna. Så därför kan jag inte ta det som ett påhopp på min privatperson. Mitt yrkesjag får helt enkelt lov att stå ut med att alla inte älskar mig, eller ens kan tåla mig… Fast när jag läser direkta osanningar om mig själv blir jag nog provocerad, det måste jag ju erkänna. Men dem brukar jag hoppa över. Om jag följer diskussionen läser jag i stället allt det snälla och smickrande och all den sakliga kritik som andra valt att skriva.

En annan fin festival med stort F hölls i Hangö i helgen; Nordisk Visfest i Hangö XXII. Vågar nästan påstå att det var vår bästa Visfest någonsin! Underbara artister från alla fem nordiska länder bjöd på fantastisk stämning och olika sinnesstämningar – allt från skrikande gapskratt till tysta tårar av både glädje och sorg – i skenet av tända ljus… Såg solen gå upp innan jag gick hem genom en tyst och syrendoftande stad. Många nya vänner och sköna minnen rikare. Tack alla ni som var med.

14.6.2006
Vilken sommar det blev! Jag älskar den ljusa försommaren – med allt det skirt gröna, alla blommorna, alla glada mänskor som plötsligt blir så vackra och de ljusa, trolska nätterna. Och känslan av att allt ännu ligger framför oss, att den RIKTIGA sommaren ännu inte har kommit... Och det bästa av allt är värmen! Det är ovanligt varmt i södra Finland just nu. Det vet jag med säkerhet. Visans vänner i Hangö har under 22 års tid arrangerat Nordisk Visfest just den här veckan. Det har sällan – eller nästan aldrig – varit t-skjortsväder när Visfesten hålls. Det vanliga är att värmen kommer veckan efter… I år kom den i tid! Gör som sommarn och kom till Nordisk Visfest nu i helgen, om du har möjlighet. Vi har två fina konserter med stor bredd på kommande. Det blir visor från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Vackra och lyriska visor, visor om olycklig kärlek och ond bråd död, fräcka visor varvat med stand-up-commedy, jazzinspirerade visor och gamla, Nordiska klassiker. Och tända ljus och vin och himmelskt god ”vissoppa”. Hoppas att vi ses i Hangö

Håller just nu på med den sista stressruschen inför semestern. Det är mycket som ska fixas och trixas. För min del är det en lång ledighet på kommande. Ska tillbaka till YLE först i december! Under hösten ska jag ju spela musikal – du kan läsa mera om det projektet på VästEnsemblens hemsida! Dels är jag fullt sysselsatt med att skriva och banda mitt Sommarprat som sänds i Radio Vega i augusti. Jag kommer att göra tre stycken 1-timmesprogram under devisen ”Visor, schlager och galenskap”. Och dels håller jag på med ett rätt onödigt arbete… Tji fick jag och mina kolleger när Finland gick och vann Eurovisionen! Vi gjorde redan i vintras en tvådelad nostalgiserie om Finlands 40 år i Eurovision Song Contest. Programmen ska sändas i juli. Tillsammans med schlagerveteraner och experter tittar vi bakåt och diskuterar varför Finland aldrig vinner Eurovisionen… Hm! Och så gick vi och gjorde det! Det är praktiskt omöjligt att klippa om programmen, men jag har bandat en ny inledning till de båda avsnitten där jag förklarar för tittarna hur det hela hänger i hop! I och för sig ett kärt besvär… I alla fall fick jag och mina kolleger en gång för alla lära oss att man inte ska ta något för givet. Inte ens att Finland aldrig vinner Eurovisionen!

7.6.2006
Champagne är gott. Riktigt, riktigt gott. Kanske lite för gott, rentav? Så känns det eventuellt i kroppen i dag... I går kväll belönades programmet Stjärnskottet 2005 med Svenska YLEs TV-pris. Skojigt! Programmet utsågs alltså till fjolårets bästa TV-program i FST och det firades grundligt med nämnda dryck och lycklig dans till soluppgången. Jag blev väldigt glad över priset. Trevligt att man från FSTs ledning väljer att på det här sättet lyfta fram ett underhållningsprogram - som dessutom är gjort för barn! Tillsammans med den fantastiska Eva Nummelin hade jag den stora glädjen att vara programledare för Stjärnskottet 2005.

För er som inte såg programmet kan det kanske beskrivas bäst som en variant av Lilla Melodifestivalen. Duktiga ungar från hela Finland tävlade i sång och charm. De flesta sjöng covers, men några hade också gjort egna låtar. Herregud vad duktiga barn är i dag! Vet att jag låter som en gammal farbror, men jag är superimponerad! Först hölls det fyra semifinaler som sändes i Radio Vega och allt utmynnade i en stor direktsändning i TV, där folket och en jury utsåg vinnaren. Det blev söta Hilde Losvik från Nykarleby som sjöng Jill Johnsons "Kärleken är".

Den stora skillnaden mellan Stjärnskottet och Lilla Melodifestivalen är att vinnaren i Stjärnskottet inte deltar i Junior-ESC. Den tävlingen har kritiserats stort av många vänner av barnkultur. Barnen tillåts inte vara barn och stundvis lär det gå riktigt hårt till... Leken och glädjen är borta och det handlar om krav och tävling med stort T. Det slapp vi i Stjärnskottet! Också om det hela var på blodigt allvar så fanns leken och skrattet nära till hands hela tiden. Finland har aldrig tävlat i Junior-ESC och har heller inga planer på att delta. Speciellt nu när också Sverige, Norge och Danmark har hoppat av. Tanken är att vi med tiden ska få en samnordisk sångtävling för barn. Ett bra initiativ. De nordiska public service-bolagen borde samarbeta mycket mera.

1.6.2006
Första sommardagen är här! Den första sommardagen, den första schlagersommaren någonsin i Finland. Den finska schlagersäsongen brukar sluta snöpligt i slutet av maj när Eurovision Song Contest är avklarat och Finland igen en gång misslyckades. Trots höga förväntningar. Det smått otroliga är ju att Finland alltid kommer igen med nya krafter bara sommaren är undanstökad och det igen börjar bli dags att tänka på nästa schlagerår. Men i år är det alltså schlager för hela slanten sommaren igenom. Skojigt!

För min egen del blir det en hel del visor också. Det har jag längtat efter under dagar av schlagerhysteri (som ju också är trevligt, förvisso). I sommar har jag en hel del spelningar inbokade. Om ett par veckor är det dags för Nordisk visfest i Hangö - Finlands klart bästa visfestival, som jag har haft glädjen att vara med och arrangera sedan år 1997. Också i år är det fina artister på kommande. Du kan läsa mera på Visfestens hemsida! Allra mest ser jag kanske fram emot min goda vän Gudrún Gunnarsdóttir från Island. Hon är en av Islands bästa sångerskor och är, liksom jag, galen i både schlager och visor. Hon har sjungit i kören bakom Islands bidrag i Eurovisionen ett par gånger och så har hon ofta varit där som reporter för Islands radio. I år var hon inte nere i Aten, eftersom hon nuförtiden jobbar som programledare för en talkshow på en kommersiell TV-kanal. Jag saknade henne. Vi brukar dra oss undan när det blir för "schlagrigt" och sitta och sjunga nordiska folkvisor - för att få lite balans i tillvaron. Skojigt med kontraster och krockar! Det berikar.

Jag vet att det pågår flera namninsamlingar för tillfället, som alla har som mål att få mig vald till programledare för ESC 2007 i Finland. Tack till alla er som orkar och ids lägga ner tid och energi på detta! Skrev redan i ett svar i gästboken att jag är tacksam för allt engagemang. Men också att jag själv vill hålla mig helt utanför detta! Jag har alltså inte startat nån namninsamling - också om jag fått en del sådana frågor av cyniskt folk... Dom som startat namninsamlingarna har gjort det helt på eget bevåg och de är själva ansvariga för dem. Jag tror ju inte att en lista med namn ger mig jobbet. Det krävs nog annat! Men å andra sidan är det knappast någon nackdel heller...

Hörde näktergalen sjunga häromkvällen. Fantastiskt! Finns det nåt försomrigare än en ensam näktergalshanes rop på kärlek i den ljusa sommarnatten? Hoppas att han inte hittar nån hona ännu på några dagar. Så får vi njuta av hans sång. Men sen hoppas jag givetvis att han hittar Den Rätta. Jag gillar lyckliga slut.

25.5.2006
Lordifesten bara fortsätter! Imorron fredag (26.5) blir det stor folkfest på Salutorget i Helsingfors med början klockan 18.00. De flesta av landets mest framstående artister uppträder som förband åt Lordi. Själva entrar de scenen vid 21-tiden. Ta dig till torget eller knäpp på FST som sänder direkt från Salutorget med början klockan 20.45! Ni som finns där ute i Norden och kan se TV Finland ser showen med början 21.20 (CET). Men då får ni nöja er med mina finska kolleger Heikki & Jaana. Mina kommentarer hörs bara i FST.

Det har varit en mycket intressant vecka! Schlagerchocken har så småningom släppt och hela landet har firat den första Eurovisionssegern. Var jag än har rört mig har jag fått tala Lordi, Lordi och Lordi… Men det gör jag ju gärna! Kvällstidningarna och till och med De Seriösa Morgontidningarna är plötsligt SÅ intresserade av schlager… Var har de varit alla de 39 år vi inte har vunnit, kan man undra? På sin höjd har det blivit en liten notis på någon av tidningens mindre seriösa sidor. Men nu är de minsann med och slår på stortrumman! Trevligt i och för sig… Men för en som själv har jobbat seriöst med schlager i många år (trots utebliven framgång) känns det faktiskt lite olustigt. Och så är det ju symptomatiskt att tidningarna är fulla av sakfel. Man läser varje dag om att detta var den mest överlägsna segern någonsin; stämmer inte – den står Katrina & The Waves för fortfarande. Också tyska Nicole hade en större vinstmarginal år 1982 (däremot fick ju Lordi det högsta poängantalet, men det är ju en helt annan sak). Någon annan påstår att sången ”Lapponia” representerade Finland år 1975 och att Monica Aspelund fick två 12or; också fel – året var 1977 och hon fick en 12a. En tredje tidning säger att Lordi fick så många 12or som ingen annan någonsin fått; fel – till exempel Katrina & The Waves (igen!) fick flera år 1997. Småpotatis kan man kanske tycka, men föreställ er att liknande sakfel om till exempel ishockeyhistoria skulle finnas på någon tidnings sportsida. Ramaskri skulle det då bli! Missförstå mig rätt; jag tycker att det är fantastiskt fint att tidningarna är med, men jag hoppas att dom med tiden hittar professionellt folk som vet vad de skriver om. På det sättet får schlagern äntligen den upprättelse den förtjänar i Finland. Det får den inte genom inställsamma journalisters skriverier, baserade på antaganden och påståenden. Ofta handlar det om samma journalister som så sent som i fjol gjorde allt för att racka ner på tävlingen och framställa den i så förklenade ordalag som möjligt.

Och så är ju spekulationerna i full gång om vem som ska vara programledare för Eurovision Song Contest 2007. Jag har redan tidigare anmält mitt intresse. Liksom SÅ många andra… Två av mina kolleger hann redan gå ut i MTV3:s nyheter och berätta att de fått jobben. Lite pinsamt för dem. För bara en liten stund senare kom YLEs dementi. Ingen är ännu utsedd! De som ska utse programledarna är knappt ens de utsedda i det här skedet. Vi har ett mycket intressant år framför oss. Lordifesten bara fortsätter!

Ekenäs, 22.5.2006
Hemma igen! Här sitter jag och undrar om allt det här har hänt - eller om det bara är en dröm. Men tröttheten i kroppen skvallrar nog om en segerfest som hette duga. Så nog vi vann vi väl...? Och vilken vinst sen! En av de mest överlägsna genom tiderna. Och med det högsta antalet poäng någonsin - 292 poäng! Dessutom är Lordi de första som vann såval semifinalen som finalen. 2004 vanns semin av Serbien-Montenegro och finalen av Ukraina och i fjol var det Rumänien som vann i semifinalen och Grekland tog ju hem vinsten i den stora finalen.

Ska bli spännande att lyssna igenom mitt eget referat. Har tappat minnet halvvägs in i omröstningen. Har ingen aning om vad jag sagt! Oj - så överraskad jag var! Och ändå sade de flesta att Finland skulle vinna. Också jag hade en sån magkänsla ännu på fredagen... Men på lördagsmorgonen när jag vaknade var det väl defensmekanismerna som slog till. SÅ många gånger har vi blivit utlovade seger - och aldrig har det lyckats. Men det blev 40e gången gillt! Otroligt...

Efter sändningen var det presskonferens. Inte bara Lordi var högvilt utan också vi kommentatorer blev intervjuade för en massa olika utländska medier. Det roligaste var att alla igen var så glada för vår skull. ALLA unnade oss detta! Utom Carola då... Hon lär ha surnat till ordentligt. Om man ska tro svenska kvällstidningar. Fast det ska man kanske inte? Jag hade i alla fall inte tid att koncentrera mig på henne. Av förekommen anledning!

Sen var det fest på hotellet natten igenom och katt-och-råtta-lek med medierna. De gör sitt allt för att fånga Mr Lordi, Amen, Awa, K.i.t..a och Ox utan masker. Trist. Katt-och -råtta-leken fortsatte på söndagen när vi skulle ta oss hem till Finland. Ojojoj så mycket det skulle finnas att berätta om nyfikna och pinsamma journalister och fotografer och deras skitiga arbetssätt. Men det tar vi en annan gång. Och i mina memoarer ska jag berätta om när och hur Lordi tog sig hem från Aten utan att bli fångade på bild...

Nu ska segerfesten fortsätta! På fredag blir det stor hyllningsfest och konsert någonstans i Helsingfors. Håll ögonen öppna för plats och tid. Och ja, jag tänker börja en franskakurs så fort som möjligt. Siktar ännu på jobbet som programledare för ESC 2007 i Helsingfors, trots att kampen om jobben lär bli mycket hård. Det finns dom som redan går omkring och säger att de är valda. Men det kan jag väl aldrig tro.

Aten, 20.5.2006
Sådär ja... Nu börjar det så småningom vara dags för årets schlagerhögtid! Några timmar kvar och så kör cirkusen i gång på allvar. Har laddat inför kvällen med shopping och legat vid poolen och mediterat om kvällens utgång. Brukar slå vad med mina kompisar. Vi skriver alla ner hur vi tror att den slutliga resultatlistan ser ut. För rätt etta och rätt jumbo får man 10 poäng. Rätta gissningar på plats 2-5 ger 5 poäng och platserna 6-10 ger 3 poäng. Alla övriga 1 poäng. Den som vinner blir bjuden på middag i nästa års värdstad. Jag vann i Kiev i fjol! Avslutar med att skriva ner min lista! Måste först bara ge en förklaring - sa att ni inte svimmar när ni läser den. Jag har fått en stark känsla av att vi far en riktig överraskningssegrare. Ukarina har bara vuxit och vuxit under repetitionerna har medan de flesta förhandsfavoriterna har tappat. Både Greklands Anna Vissi och Sveriges Carola har stora röstproblem. Rumänien har kanske den bästa låten - men de får inte till det på scenen. Trist och oengagerat. Hoppas att Mihai Traistariu kommer igång ikvall. Bosnien-Hercegovina kommer högt upp, men jag tror att den är för bra för att vinna. Finland kommer också att vara högt upp i resultatlistan. Men vinst vågar jag inte tro på. Trots att Lordi-monstren är mera söta en skrämmande så är de ändå för kontroversiella för att vinna. Tror jag. Här kommer listan!

1) Ukraina
2) Grekland
3) Bosnien-Hercegovina
4) Sverige
5) Finland
6) Kroatien
7) Ryssland
8) Rumanien
9) Turkiet
10) Tyskland
11) Malta
12) Makedonien
13) Storbritannien
14) Irland
15) Armenien
16) Norge
17) Schweiz
18) Danmark
19) Lettland
20) Israel
21) Spanien
22) Moldavien
23) Litauen
24) Frankrike

Den låt jag gillar bäst av alla 24 är Bosnien-Hercegovinas Leyla! Men som sagt, tror inte att den vinner. Kom ihåg att rösta - och rösta ratt. Trevlig kväll!

Aten, 19.5.2006
Vilken kväll och vilken skräll! UNDERBART! Lordi gjorde finländsk Eurovisionshistoria och tog Finland till final i Eurovision Song Contest. Vårt 40-års jubileum i Eurovisionen till ära! För min del är målet redan nått. Om vi så kommer sist i finalen är Finland en segrare i år. Men vi blir inte sist! Här är folk övertygade om att Finland finns på prispallen på lördagskvällen - vissa tror att vi ska vinna. Själv är jag supernöjd om vi lyckas nå en tio-i-topp-placering. Då är vi direktkvalificerade for Eurovisionsfinalen nästa år. Men det är klart att man hoppas på det bästa...

Efter showen igår kväll hölls det en hysterisk presskonferens och sedan blev det fest på hotellet. Där festade inte bara finländarna utan också turkarna som ju också tog sig till final. Och polackerna och belgarna dränkte sina sorger. Personligen var jag inte alls förvånad över att Belgien och Kate Ryan inte klarade sig. Men belgiska delegationen var i chock. Stackars Kate grät öppet... Jag talade en hel del med hennes svenska körsångerska Britta Bergström och också hon var besviken. Men på rätt gott humör ändå. Nu blev det solsemster istället... ALLA var övertygade om att den största skrällen - och det största hånet - var att Litauen tog sig till final, på bekostnad av 13 andra låtar. Hur är det möjligt?! Vem har röstat på den! Jag tycker att alla dom som gjort det ska skämmas. Sån skit ska vi bara inte ha med i den här tävlingen.

För min egen del blev det bara en enda öl till Lordis ära innan det var dags att lägga sig. Radio Vega ringde och väckte mig vid halv sju-tiden. Och sen var det dags att snygga till sig för Gomorron Sveriges direktsändning härifrån. Jag, Andreas Lundstedt och Sandra Oxenryd var Fredrik Ekelunds gäster. Att Sandra och Estland inte tog sig till final var en av de största besvikelserna igår. Det skulle hon verkligen ha varit värd. Jag tror att betydligt mera rutinerade svenska artister som Lena Ph, Nanne Grönvall, Shirley Clamp och många andra skulle ha dragit sig for att kliva upp på scenen genast efter Carola. Men Sandra gjorde det! Och hon gjorde det mycket bra. Hoppas att det har ändå blir ett lyft i karriären for henne.

De tio nya finalisterna ar alltså:
1) Ryssland
2) Makedonien
3) Bosnien-Hercegovina
4) Litauen
5) Finland
6) Ukraina
7) Irland
8) Sverige
9) Turkiet
10) Armenien

Vilket innebär att jag hade 7 rätt. Inte så illa, tycker jag själv. Men skulle det ha handlat om LOTTO skulle det ju ha varit ännu bättre!

Om ett par timmar börjar generalrepetitonerna. Ska bli spännande att se hur Lordi ter sig i finalens startfält. De tävlar ju just efter Greklands Anna Vissi. Inte så illa... Stämningen kommer att vara på topp just då och den vägen kommer Lordi alldeles säkert att surfa på. Återkommer imorgon med min gissning på lördagens 10-i-topp.

Aten, 18.5.2006
Ikväll gäller det! Klockan 22:00 (finsk och grekisk tid) börjar sändningen i FST och Radio Vega. Ett litet tips till er som inte har digital-TV - knäpp på TV2 och skruva ner de finska kommentatorerna och skruva upp Radio Vega istället! Allt detta förutsatt att linjerna funkar... Har hela halva eftermiddagen försökt att få kontakt med Helsingfors, men utan resultat. Samma problem hade också Radio Suomi och TV2, som ju också sänder härifrån. Stressande! Hade en massa tekniker från Grekland och Tyskland inne i mitt bås och de pillade och drog i en massa sladdar och var allmänt stressade. Men efter några timmars halvhysteri och början till uppgivenhet lyckades det! Så allt tyder på att det funkar också ikväll... Missade tyvärr hela genrepet på grund av detta. Men jag tittade nog med ett öga hela tiden. Finland var superbra igen - liksom Bosnien-Hercegovina, Estland, Ukraina, Turkiet... Det vill säga dom som jag skröt med redan igår. Carola var övertänd och rusade fram över scenen som ett lokomotiv. Hoppas att hon lugnar sig till kvällen. För jag har börjat gilla låten, faktiskt!

Här kommer då min utlovade lista över de 10 jag TROR att går till final (utan inbördes ordning):

1) Slovenien
2) Makedonien
3) Polen
4) Ryssland
5) Turkiet
6) Ukraina
7) Finland
8) Sverige
9) Estland
10) Bosnien-Hercegovina

Snackar vi de 10 jag HOPPAS att tar sig till final så byter jag ut Polen mot Island. Polen är ingen personlig favorit, men jag är rädd for att den går hem i Europa.

Om ni jämför min personliga favoritlista med den som jag skrev hemma i Ekenäs innan jag startade så är det alltså Holland och Bulgarien som fallit. Och de är nu ersatta med Ukraina och Turkiet som har vuxit mycket under veckan. Bra artister, med snygga scenshower! Varken Bulgarien eller Holland är dåliga - men tyvärr bleknar de lite i konkurrensen. Många har Belgien med på sin 10-i-topp-lista. Jag ar rädd for att Belgiens röster går till Sverige och Estland. Alla tre kommer inte till final och Belgien är svagast. Sa han med sakkännarminen påkopplad. Förmodligen får jag äta upp allt lite senare. Trevlig kväll!

Aten, 17.5.2006
Hej igen allihopa! Här är det första genrepet nu avklarat och man börjar få en lite klarare bild av hur allt ser ut och låter. Och vilka som håller och vilka som faller. Själva showen ser ut att bli riktigt bra! Duktiga programledare (bland andra Sakis Rouvas som ju kom på tredje plats for Grekland med "Shake It" år 2004) och det bästa inledningsnumret jag någonsin sett! Det bjuds på ett potpurri med några underbara Eurovisionsklassiker - lätt grekifierade... Snyggt! Finland gjorde mycket väl ifrån sig! Börjar bli lika övertygad som alla andra. Att Lordi ska ta sig till final alltså. Ser ut att bli fest på torsdagskvällen! Dock inte allt för länge för mig. Har lovat vara gäst i SVT:s morgonprogram på fredagsmorgonen. De sänder direkt härifrån. Och så har jag lovat att Radio Vegas nyheter Aktuellt får ringa och väcka mig for en intervju tidigt, tidigt...

Andra som övertygade stort under genrepet var Bosnien-Hercegovina, Ukraina, Estland, Ryssland och Slovenien. De flesta var i toppform faktiskt. Carola däremot gick bara för halvmaskin. Men hon sparade sig säkert inför kvällens genrep. Det genrepas alltså två gånger idag. Vi vet ju alla vad hon klarar av.

Den största chocken stod Andorra for. Herregud sa mänskan såg ut! Hon fick ju Lordi att framstå som en samling söta små monster. Arma mänska! Hon är ju inte liten direkt... Och så hade de spökat ut henne i en horig korsett med bara ben som blottade celluliter och valkar. Motbjudande. Hörde dock rykten om att kläderna ska bytas ut. Nästan lite synd... Nu får ni inte se henne i hela sin glans. Men Andorra vinner nog på det. Låten är bra och rent sångmässigt var hon superb!

Återkommer med mina listor imorron. Det blir nog några uppdateringar... Ska skriva ner två olika listor; en med de 10 jag ÖNSKAR att går till final och en annan med de 10 jag TROR att tar sig vidare. Vill avslutningsvis tipsa om min reseacher Tobias Larssons Eurovisionsblogg på adressen http://tobsonineuroland.blogs .se. Han är fantastisk. Det är han som får mig att framstå som så kunnig och påläst. Vi gör alltså alla mina manus tillsammans. Kram till honom och alla andra!

Aten, 16.5.2006
En lång dag av snittar, skumvin och mingel är bakom och nu sitter jag på hotellet och skriver dagbok. En bra dag - men tung. Invigningsfesten drog ut fram till småtimmarna... Men den var hellyckad! Skojigt att träffa alla vänner från hela Europa som man inte sett på ett år. Skojigast var det att träffa min vän Selma som sjöng for Island i fjol. I år är hon här som koregraf for Silvia Night.

Festen bara fortsatte idag med samnordiskt poolparty på förmiddagen, mottagning hos ambassadör Ole Norrback på finska ambassaden på eftermiddagen och så fest på svenska ambassaden på kvällen. Kindpussar och smalltalk dagen lång. Men jag klagar inte... Sämre jobb kan man ha! Lyckade tillställningar alla tre. Vi fick underbar mat på svenska ambassaden och Carola bjöd på en bra show. Fast när de spelade hennes julskiva som bakgrundmusik kändes det hela lite surrealistiskt. Träffade kompositören Bobby Ljunggrens underbara grekiska mamma Hara Vlachaki-Ljunggren. Visste inte att hon är Bobbys mamma. Men kände igen henne från omslaget på en fantastisk grekisk kokbok som hon har skrivit och som jag ofta kockar ur. Gissa om hon blev imponerad när en finne kände igen henne i Aten! En annan skojig sak; Carola kom fram till mig och frågade på engelska vilket land jag sjunger för... När jag svarade att jag är kommentator för Finland sa hon att jag ser ut som en artist. Lite snyggare än Lordi dock, tillade hon. Det tackar man för...

Nu ska jag gå och lägga mig och vila rösten och kroppen inför torsdagens sändning. Allt för er! Ni ska veta att jag offrar grekiska Anna Vissi fest och konsert för er skull... Men det är det värt! Är så förväntansfull. Ska bli roligt att vara er ciceron igen en gång.

Aten, 15.5.2006
Hej alla vänner!
Jag har alltid trott att min hemgjorda moussaka är så där speciellt god, "den godaste i världen" liksom... Oj vad fel man kan ha! Igår serverades jag världens i särklass godaste moussaka på en underbar taverna med utsikt over att upplyst Akropolis. 23 grader varmt vid halv tio-tiden på kvällen, trevligt sällskap, goda drycker - en helt okej avslutning på den första dagen... Och som socker på bottnen lite Eurovisionsdisco på Euroclub - det officiella Eurovisionsdiscot där fans och artister rockar loss. Eller kanske det heter schlagrar loss? Förutom då de spelar Lordi. Då är det ROCK'N'ROLL! Vilket ös igår kväll då Lordis låt spelades. Folk skulle bara ha vetat att flera av Lordis medlemmar fanns mitt bland dem på dansgolvet! Ingen vet ju hur de ser ut utan sina masker. Ett slugt drag egentligen att bära mask... Efterhängsna Eurovisionsfans kan bli SÅ påfrestande! Tycker ofta synd om artisterna.

I dag har jag jobbat med manuset för torsdagens semifinal. Och följt med repetitionerna av de låtar som redan är klara för final. De artisterna haft sina första genomgångar i dag. Många riktigt bra nummer har vi sett. Mest glad är jag över Norge! Oj vilken förbattring av en redan perfekt låt! Christine Guldbrandsen är vackrare an nånsin. Det finns mera nerv i scenframträdandet, mera puls och hetta - utan att för den skull pruta på värdigheten och känslan av nordisk sommarnatt. Christine har jobbat mycket med sitt uttryck. Och det har gett resultat. En av mina största favoriter!

Mest synd tycker jag om Maltas Fabrizio Faniello som själv sjunger hur bar som helst, men som har en av de mest falsksjungande körerna jag nånsin hört i Eurovisionen. Ska inte bakgrundssångarna vara där för att stödja?! Man får hoppas att de bara hade fel på monitorerna.

Tyskland gjorde också väl ifrån sig och är kanske det land som fick mest applåder och busvisslingar. Men då har varken Grekland eller Rumänien repeterat ännu! Ska nu gå och se hur det går for dem. Sen väntar den officiella invigningsfesten!

Aten, 14.5.2006
Så var man här då... Underbart! Har aldrig varit i Aten förut. Det lilla jag har sett av staden verkar fint. Typisk, kaotisk storstad med en massa trafik och stress. Men också kultur och atmosfär och en stämning av Bildning med stort B. Fascinerande tanke att folk dansade balett, drack vin och studerade filosofi och teologi vid universitetet i denna stad medan vi ännu satt i träden där uppe i Norden. Det känns på nått sätt i luften... Eller så inbillar jag mig bara.

Och här - mitt i det europeiska kulturskötet har Eurovisionscirkusen slagit läger i år... Skojigt med kulturkrockar! Å andra sidan spelar det faktiskt inte så stor roll VAR Eurovisionen hålls - den känns alltid som en egen planet i alla fall. Svårt att förstå för nån som aldrig har varit med om ESC... Men jag kanske har orsak att återkomma till detta under veckan, med några exempel?

Sitter just nu i Olympic Indoor Arena där tävlingen hålls i torsdag och lördag. Fin arena! Den byggdes for sommar-OS 2004. Scenen ar också fin. Forngrekisk arkitektur möter modern ljus- och ljudshow. Snyggt! Såg just Island repetera med Silvia Night i spetsen. Ojojoj... Herregud vad dom breder på! Nästan för mycket, faktiskt. Om det nu kan bli för mycket av någonting på Planet Eurovision.

Finlands repetitioner lyckades jag missa, eftersom jag satt på flyget till Aten just då. Men alla säger att det gick superbra! Många fans på plats är övertygade om att Finland vinner. Fast det var dom ju också i Tallinn 2002, då Laura kom på 20e plats. Så fansens gissningar ska man kanske inte lita allt för mycket på. Carola lär också ha varit helt fantastisk. Helt ny show. Det lilla blåa släpet har bytts ut mot ett ENORMT som ser ut som en liten insjö och i ett skede ser det ut som om hon gick på vattnet! Det finns tydligen andra än jag som känner de historiska vindarna blåsa har... Extra mycket blåser de väl när man har en vindmaskin?

13.5.2006
Packa pappas kappsäck! Här är det resfeber och fjärilsvingesmekningar i magen… Spännande! Vänner på plats i Aten har idag sms:at och sagt att allt är strålande! Till exempel vädret…

Jag har tusen saker att göra innan planet lyfter imorron bitti, men tänkte ändå snabbt skriva ner min 10-i-topp lista så här inför Aten. Väl på plats brukar ens topplista ha en förmåga att förändras. Låt oss fokusera på semifinalen! Den står ju först i turen och är också mest spännande – sedd med finländska ögon. De här tio länderna önskar jag att tar sig till final (utan inbördes rangordning):

1) Finland
2) Bosnien-Hercegovina
3) Ryssland
4) Estland
5) Island
6) Sverige
7) Makedonien
8) Bulgarien
9) Slovenien
10) Holland

Det här är alltså vad jag önskar – inte vad jag tror. Jag tror till exempel att Belgien tar sig till final… Låt mig återkomma med en ny lista när jag väl har sett repetitionerna i Aten. Ryktet säger att Lordi har gjort mycket väl i från sig under repetitionerna och alla är övertygade om att de tar sig till final. Jag har bestämt mig för att inte vara övertygad den här gången, efter att ha blivit ordentligt besviken 2004 och 2005. Kalinichta och på återskrivande!

8.5.2006
Sådär ja… Jag har inte skrivit dagbok sedan jag reste jorden runt år 1998, men nu är det dags igen! Jag kunde förstås ha satsat på en blogg när jag nu en gång är i gång – men på nåt sätt kändes det överkurs. Och det förväntas väl också att man ska skriva rätt regelbundet i en blogg? Därför håller jag mig hellre till en hederlig, gammal dagbok. Lovar härmed högtidligen att skriva åtminstone en gång veckan!

I söndag (14.5) åker jag ner till Aten för att kommentera Eurovision Song Contest. Under Eurovisionsveckan lovar jag däremot att skriva varje dag. Lite skvaller och stämningsbilder är ni allt värda… Tack alla ni som har skrivit så gulliga och snälla saker i min gästbok! Med tiden kommer jag att få en ny och bättre gästbok där jag kan gå in och kommentera det ni skrivit och svara på frågor som ni ställt. Såg bland annat att någon har önskat flera bilder. Lugn bara lugn – de är på kommande! Fortsätt gärna att höra av er med önskemål, kommentarer och feedback.

Sitter här och läppjar på en turkisk öl medan jag skriver. Fick den i dag av en god vän som just kommit hem från solsemester i Turkiet. Tycker själv att jag är värd en måndagsöl… Har nämligen i dag fått YLEs programstipendium på 1000€ som tack för väl utfört arbete, direkt ur handen på högsta chefen Mikael Jungner. Och champagne och kaffe och hallontårta och folkets jubel! Verkligen skojigt! Det är skönt att ens arbete uppskattas också av dem som styr och ställer i bolaget. En extra klunk öl dricker jag för våren som kom som en stormvind! För några veckor sen låg snön kvar. I dag slog tulpanerna ut i blom i min trädgård. Njut av ljus och värme och känn saven stiga i träd och mänska!